Ibland kan det vara läge att stanna upp och tänka till. Inte sällan inträffar det behovet vid en milstolpe i livet, typ en jämn födelsedag. Som i dag.
Plötsligt inser man att livet bakom en är längre än det som väntar. Hur många har inte andats in och tänkt: "Hjälp, blev det inte mer än så här?" Och när de andas ut är risken för panikåtgärder överhängande. Men blir man lyckligare av att resa över hela världen eller ständigt bygga nya hus? Psykologen Åsa Kruse intervjuades i DN nyligen om vår strävan efter det perfekta och vår ständiga jakt på nya högre mål. Vi tror att lyckan finns i ännu bättre standard, fast vi redan har det jävligt bra.
Men kanske är den där statusjakten i övre medelåldern ett sätt att förtränga verkligheten, nämligen att nu lutar backen neråt. Ska jag hinna göra allvar av mina drömmar om huset vid havet så är det nu eller aldrig. Att stanna upp och dra djupa andetag skulle ju betyda att man tvingas inse faktum. Snart... finns...jag... inte... mer. Vad var då all denna strävan värd? Så nu firar jag mig själv med att bara göra det som faller mig in i stunden. Utan eftertanke, utan högre mål och med fokus på att överleva lite till. Det får räcka så.
Catrin Pihl är journalist på UNT och fyller 60 i dag.
Överlevnadstips
1 Blått. Leta blåsippor i Lilla Djurgårdsskogen. De finns! Jag har sett dem.
2 Grått. Sätt dig på närmaste klippa och se ut över havet. Är det inte blått så är det vårgrått. Nog så vackert.
Överlevnads-frukost
Mixa 1 dl frysta blåbär med saft från en halv lime och en halv apelsin, 1 dl turkisk yoghurt, 2 msk grädde. Häll upp på glas och drick.