Jag ska koppla in en diskmaskin. Min händige pojkvän – vi brukar skoja om att könsrollerna sitter som berget – kastar sig naturligtvis på uppdraget. Blandare byts och slangarna ska kopplas på. Man står där och måttar, går till affären. Så blir det fel. Gängorna åt fel håll, fel dimension. Går tillbaka till affären. Fel igen. Gängorna åt fel håll, rätt dimension. Att det alltid ska vara så svårt?
Jag tar en bild av hur det inte fungerar. Eller två alltså – det är ju två sidor som ska funka. Den händige pojkvännen svarar "Det är rätt dimension men fel "kön"". Pah säger jag. Naturligtvis har han fel, tänker jag. Problemet är att han sannolikt kommer att ha rätt.
Det värsta är känslan av att känna sig så ointelligent. Att inte kunna förutse alla eventualiteter. Jag är rätt säker på att jag en gång i tiden kunde göra just det – föreställa mig alla möjliga utfall, hålla koll på måtten i förhållande till varann, hur de skulle passa i det eller det läget jämte varann, alltså hålla många ekvationer i huvudet samtidigt. Nu gör jag inte det längre. Är jag bara lat och försöker undkomma? Eller har jag blivit dummare?
Att göra:
Föreningsmingel. Forumtorget, Uppsala. Från kl.16.
Att äta:
Nudelsoppa med frikadeller
Frikadeller: Blanda fläskfärs, lite socker, torr grönsaksbuljong, peppar, olivolja, hackad schalottenlök, strimlad vårlök. Bearbeta!
Hetta upp vatten. Lägg i hackad ingefära, fisksås, buljongtärning, olja, svartpeppar. Koka frikadellerna i 2 min. Lägg i vattenkrasse. Koka 1 min. Lägg i nudlar, låt bli mjuka.
Servera med hackad vårlök, koriander och chili.
Recept: Jamie Oliver.