Det som jag bara trodde hände andra har nu hänt även mig. När jag i början av veckan avslutade kvällspasset och kom ut från redaktionen så var det bara att konstatera faktum – cykeln var stulen. Där stod jag, sen kväll mitt ute i Boländerna och begrundade alternativ. Skulle jag gå, ta buss, taxi eller sno någon annans cykel för att ta mig hem till Eriksberg? Nej, alternativen kändes avlägsna.
Då stod den där och blinkade med sitt gröna ljus – elsparkcykeln. Jag har under en längre tid varit skeptisk till konceptet, av flera anledningar. Framför allt för att de skänker en rätt dystopisk känsla till stadsbilden då de ligger och blinkar lite här och var. Men där och då blev den min frälsare i natten och jag lät inte ogärna företaget bakom kapitalisera på min utsatthet.
I min yrkesroll har jag skrivit flertalet artiklar om elsparkcyklar, samtliga ur kritiska perspektiv. Men under veckan som gått har vi blivit ganska goda vänner, jag och elsparkcyklarna. Utan dem hade jag aldrig hunnit till Ica innan stängning för inköp av kvällsfika.
Att göra:
Musik: Lizz Wright gästar Uppsala och sjunger jazz, pop, soul och gospel på UKK klockan 19 i dag.
Ljus: Ta en kvällspromenad och spana in Allt ljus på Uppsala-installationerna som lyser upp i novembermörkret.
Att äta:
Gustav Adolfbakelse förstås! Besök något av våra kaféer och njut av bakelsen till minne av Gustav II Adolf, som enligt den julianska kalendern stupade i Lützen den här dagen för 390 år sedan. Alternativt kan du göra egna bakelser, men receptet får du kolla upp själv då det är för långt och invecklat för denna lilla spalt.