Intresset för matlagning går långt bakåt i släkten, ändå var det av en tillfällighet Göran Pändel Berggren blev kock. Han träffade på en gammal vän som fick honom att följa med på en kockutbildning. Då var han 27 år och kände att han hade hittat rätt, efter det fanns ingen återvändo.
Matintresset fanns hos både föräldrar och farföräldrar. Hans farmor var kokerska och jobbade bland annat på Operakällaren i början på 1900-talet. Senare drev hon en mjölkaffär och en take away-butik.
– Hon sålde matlådor till arbetare, det var inte så vanligt då, berättar Göran Pändel Berggren.
Farfadern jobbade som köksmästare, och Göran minns söndagsmiddagarna hemma hos farföräldrarna.
– Matintresset kommer kanske därifrån, från farmor och farfar, säger han.
Innan han klev in i restaurangbranschen testade han på flera olika yrken, från taxiförare och löneadministratör till att spola tunnelbaneperronger. Under en period arbetade han ihop med sin pappa som drev en badrumsinredningsbutik.
– Jag provade på många olika saker och hade nog ingen direkt färdriktning då, säger han.
Han är född och uppvuxen i Solna, och gick i skolorna där. Familjen bodde i en lägenhet nära Råsunda.
– Jag är gnagare förstås, det är viktigt, säger han och skrattar.
Som grabb spelade han fotboll och hockey. Hockeyrören är lagda på hyllan men fotboll spelar han fortfarande, fast bara på skoj. Varje lördag träffas ett gäng i området och spelar fotboll bara för att det är kul. De två äldsta deltagarna är över 80 år gamla. Förutom fotboll aktiverar han sig genom badminton och löpning, och åker mycket skidor. Kanske är det därför han orkar lägga så mycket tid och engagemang i sitt arbete.
– Jag tror det är viktigt att fortsätta vara lekfull, säger han.
Nu är han köksmästare och restaurangchef på företaget Sodexo, men vid sidan av det driver han sitt eget företag Görans kök. Där har han bland annat specialiserat sig på att laga mat tillsammans med kunder, antingen hos kunderna eller hemma i sitt eget kök. Det har han gjort sedan 2011, men idén kom under tiden han drev egen restaurang och fick förfrågningar om att laga privata middagar eller hålla i matlagningsaktiviteter för företag.
Genom åren har han deltagit i en del tävlingar, 1988 kom han på andraplatsen i Årets Kock och vid två tillfällen har han varit finalist i Husmanskostens Trofé. Efter mer än 30 års erfarenhet av restaurangbranschen tycker han att den har förändrats till det bättre.
– Klimatet och jargongen i köket har blivit bättre, det kunde var sexistiskt och en stor tolerans för mobbing. Egentligen var det inte illa menat men alla klarade inte av det.
Ledarskapet har också blivit bättre, köksmästarna var inte alltid så pedagogiska och ibland kunde det gå vilt till.
– När jag började kunde det komma en stekpanna farande genom luften om någon hade gjort fel.
Själv behövde han aldrig ducka för någon stekpanna, men lite utskällning har han fått. Den första tiden i yrket minns han som mycket rolig då han gick igenom de olika stegen i kockyrket, från att rensa fisk till att bli förstekock. Nu är han köksmästare och leder ett gäng på 14 personer. Yrkesmässigt känns det som en fördel att fylla 60 år.
– Jag känner mig ganska lugn nu, det är mer prestiglöst, säger han.