Företagande och försäljning har alltid fallit sig naturligt för Christer Johansson. Han är utbildad elektriker och elkraftsingenjör och har genom åren utvecklat ett flertal produkter som han fått patent och mönsterskydd för. Han beskriver sig själv som en ”doer”, som tar saker från start till mål.
– Jag tänker mycket i nya banor och ser jag ett problem hittar jag en lösning, tar fram en produkt och säljer den.
Sitt första företagargrepp gjorde han i lumpen när han muckade 1973.
– Jag gjorde ett muckmärke som såldes till alla som muckade på A6. Jag sålde 1280 stycken.
Det var början. 1984 startade han världens första skidboxbutik för bilar, Packline hyr och köp AB och hade franchisebutiker på 32 ställen. 1991 startade han CLL Connectors & Cables AB tillsammans med sin fru Lena Carlsson och Leif Strömblad. Företaget växte snabbt och vann ett flertal priser, bland annat när Marknadsföreningen i Uppsala med Anders Wall, Pär Näslund och Magnus Lohe utsåg Christer Johansson till Årets marknadsförare 1999 i klassen Business to Business. Företaget såldes 2006 och Christer Johansson gick i pension tre år senare.
Genom framgångarna som företagare har han också kunnat unna sig att ha ett samlarintresse. Han samlar på ishockeyspel och har 43 stycken gamla spel. Det äldsta är från 1949.
– Förmodligen har jag Sveriges största samling ishockeyspel.
Han är född i Stockholm men växte upp i Jönköping hos fosterföräldrar. Tidigt föddes intresset för sport, särskilt ishockey och tävlingscykling.
– Jag gick på Rosenlundsskolan i Jönköping, samma skola som Agnetha Fältskog, och växte upp i Rosenlundshallen, Sveriges första inomhushall i slutet av 50- talet.
Där spelade han i Vätterstads pojklag tillsammans med Per Mårts och påminner om att Vätterstad är V:et i HV71.
– Per Mårts blev förbundskapten förbTre kronor. Själv står jag på naturis i Knivsta med skridskoskolan utan konstfrusen is.
Han är i dag ordförande i Knivsta IS, Knivsta Idrottssällskap, som har funnits sedan 2014.
– Vi har cirka 70 barn som får lära sig att åka skridskor på naturis med 12 ledare.
Christer Johansson flyttade till Knivsta 1986. Här förenades entreprenörsandan och ishockeyintresset i projekt som skulle bli en vinst för ungdomarna i Knivsta Kommun.
– Redan 1999 började jag jobba med Roine Lind för att få till en mindre ishall i Knivsta. Vi lämnade in ett förslag till Uppsala kommun men eftersom en kommundelning skulle ske 1 januari 2003 ville Uppsalas politiker avvakta.
Fler motgångar väntade. Innan Knivsta blev en egen kommun fanns det 180 ungdomshockeyspelare i Knivsta. Våren 2004 tvingades man lägga ner ishockeyn helt.
– Vi fick inte vara kvar i Uppsalas ishallar och fick inte bygga en hockeyrink i Knivsta. Nedläggningen är det tråkigaste jag varit med om i idrottsvärlden, säger han.
Redan innan det hände såg han att det fanns ett stort behov av att göra något åt fritidslivet i Knivsta. 2003 fick han idén till ”Knivsta efter kl 17”, som var tänkt att bli ett allaktivitetshus med sporthall, ishall och kulturdel, samt café och mötescentrum. Namnet uppkom genom att han delade in dygnet i tre kapitel. 8 timmar sömn, 8 timmar arbete och 8 timmar fritid, som ofta träder i kraft efter klockan 17. Han fick med sig 18 föreningar i projektet ”Knivsta efter kl 17”.
Det ledde senare till att projektet Knivsta Arena skapades 2007. Projektet fortsatte till 2014 och ersattes senare av CIK där Knivsta.nu tog över.
– Flera hade velat ha namnet Chrilleborg, men jag tycker Knivsta Arena är bättre.