Han tar emot i sin 1950-talsinredda lägenhet i Luthagen där han bor.
Schemat är nästintill fullbokat för Studiefrämjandets chef i Uppsala län, men den här eftermiddagen har Lars Häger hittat en lucka mitt bland alla kursstarter som står för dörren.
I nära 35 år har han jobbat för sin nuvarande arbetsgivare.
– Det här är ett jobb som har skiftat genom åren. Och jag är fortfarande någon form av folkbildarentusiast. Om man tittar på hur samhället ser ut i dag med väldigt starka polariseringar där många har väldigt starka åsikter, antingen åt det ena eller det andra hållet, tycker jag att man måste förstå att det finns olika argument. Och här har folkbildningen en betydelse, att man lär sig att förstå att det finns olika sidor. Jag tycker att det här är en viktig demokratifråga att kunna bidra till att skapa en bredare förståelse och syn på saker, säger Lars Häger.
Utöver studiecirklar, utbildningar, kulturarrangemang och föreläsningar driver Studiefrämjandet i dag flera projekt inom demokrati och kultur ibland annat Gottsunda.
– Vi vill skapa mötesplatser för människor som inte skulle mötas annars. Det är en viktig del att alla människor ska få en ingång till samhället, fortsätter han.
Hur mår folkbildningen i Sverige?
– Den mår hyfsat skulle jag säga. Den har fått ett större värde med tanke på hur det ser ut i samhället i dag. Politiskt sett skulle jag önska att den värderades högre.
Lars Häger är född i Högdalen i Stockholm, och kom till Uppsala i tidiga tonåren.
Här har han blivit kvar.
Utöver Studiefrämjandet har han genom åren etablerat sig inom den svenska poesin med ett flertal utgivna diktsamlingar.
– Det började på 1970-talet med att jag lyssnade på musiktexter, alltifrån Jimi Hendrix, Black Sabbath, Bob Dylan till svenska 1970-talsgrupper. Sedan började jag läsa poesi som inte var tonsatt. Jag skrev prosa, men jag tyckte att det var roligare att försöka formulera mig kortfattat. Sedan har jag hållit på och skrivit och läst sedan dess.
Häger debuterade med diktsamlingen ”Det finns lagar för såna som dej” så sent som 1999.
– Jag skrev och publicerades i tidskrifter och så där. Och jag ville nog ge ut en diktsamling hela tiden, men lyckades inte få något färdigt. Till slut kom jag till en punkt där jag ville få saker färdiga, och det var mer det än det litterära som var avgörande. Det var tur att jag hade det drivet.
Sedan har det rullat på med ytterligare fyra diktsamlingar. Under hösten är jubilaren även aktuell med nyskrivet material i en antologi som ges ut i Norge på norska (översatt).
– Jag håller även på med en ny diktsamling som kanske kan komma ut i slutet av nästa år. Samtidigt översätter jag dikter av Ted Hughes (brittisk poet) tillsammans med Erik Bergqvist. Om planen funkar är vi klara i februari. Det har inte översatts så mycket av honom till svenska de senaste 20 åren.
Hur vill du beskriva din egen poesi?
– Det är svårt att beskriva sina egna dikter, men jag tror att man kan beskriva dem som ganska lätta att läsa, talspråkliga, lättillgängliga och kanske lite roliga. De handlar mestadels om existens och vardagshändelser.
Var får du inspiration?
– Det finns många bra svenska och utländska författare genom åren, men just nu tycker jag mycket om den nya danska poesin. Till exempel Yahya Hassan. Hans självbetitlade diktsamling handlar om hans uppväxt som muslim. Den är väldigt gripande och har sålt över 100 000 exemplar, vilket är väldigt mycket för poesi. Sedan gillar jag Asta Olivia Nordenhof som är bra och som har sålt stora upplagor i Danmark. Nu finns det även en ny dansk poet som heter Signe Gjessing som är superbra. Alla de här skriver på ett sätt som man sällan ser i Sverige därför att här finns det ett annat etablissemang inom litteraturen.
Ett annat intresse för Lars Häger är fotboll.
– Jag försöker att se alla Sirius matcher, antingen på tv eller på plats. Jag har ganska bra koll tycker jag. Jag hoppas att de hänger kvar. Det vore trist om de åker ur.
Har du skrivit någon dikt om fotboll?
– Ja, det har jag faktiskt. Jag har skrivit en om kvalet mot Jönköpings Södra 1969.