Egentligen är det litet av en saga över alltsammans. Inte minst miljön där den mer än hundra meter långa björkallén leder fram till en suveränt vacker huvudbyggnad, inramad av grönska med stenladugård och stall som närmaste grannar.
Sädesfälten böjer sig för vinden, och det nästan så långt ögat ser. Hit kom den tillträdande ladugårdsförmannen Eva för 33 år sedan.
– Jag anställdes av säteriägaren Karl-Gustav Insulander i egen hög person. Inte anade jag att han skulle bli min svärfar!
Vi sitter i sadelkammaren i nedre stallet. Historien som Eva låter oss få del av låter som en flickbok från förr. Ni vet en sådan där med mycket romantik och lyckligt slut.
– Min barndomsdröm var att få jobba med djur på en stor gård. Här på Wappa fanns det 130 mjölkkor. Men jag är och var så liten till växten av inspektorn tvekade att anställa mig. Turligt nog tyckte min referent, huvudläraren på Jälla, att Wappa-folket borde träffa mig innan dom sa nej.
Det mötet gick bevisligen bra. Två år senare vigdes 28-åriga Eva med sonen på gården, Alf 35.
– Vi fick två söner i rask takt, Ted och Dan. Ted är född direkt efter höstsådden, Dan något år senare strax före vårbruket. Fast kanske var det ändå inte planerat så exakt…
Eva har alltid nära till skratt. Firandet av 60-årsdagen har redan börjat, eller till och med pågått ett tag:
– Jag och maken har precis kommit hem från en tre veckors båtsemester i Sankt Annas och Gryts skärgårdar. Sånt går för sig nu när vi hunnit en bit in i generationsskiftet på gården.
Väl inlåst i garaget står födelsedagspresenten nummer ett: En blå Chevrolet Corvette C5, årsmodell 98 med 415 hästkrafter.
– Jag har alltid gillat sportbilar och just en Corvette har jag drömt om i många år. Vi har haft en liten Peugeot Cab rätt länge, men det är inte precis detsamma som en mullrande sportbil, vilket jag lyckats övertyga min man om.
På andra sidan väggen där vi sitter promenerar andra hästkrafter långsamt runt i värmen: De tre ridhästarna Quinie, Bono och Ture. Under många år hade Eva egen hästuppfödning:
– Bono är kvar sedan den tiden. Han har hunnit bli 22 år och är numera halvpensionär. Men fortfarande blir det en och annan tur tillsammans ut i skogen.
Några kossor finns inte längre på Wappa, vilket den f d ladugårdsförmannen sörjer:
– Vi hade inget val egentligen. Våra båspallar var två centimeter för korta enligt en ny lag i mitten på 90-talet. Det enda ekonomiskt vettiga alternativet var en om- och tillbyggnad med stordrift för typ 260 kor, men vi har inga naturliga betesmarker för så många djur. Det fick istället bli spannmål för hela slanten.
Verkställandet av 60-års firandet fortsätter:
– Jag flyr födelsedagen med sällskap av en väninna. Så dags går det nämligen inte att rubba make Alf en enda centimeter. Nedtrappningen för hans del omfattar inte att kliva av skördetröskan mitt i den mest jäktade tiden på Wappa.
Var kommer du att vara den här fredagen i mitten av augusti?
– På ön Guernsey i Engelska kanalen. Där blir det inte så lätt att hitta mig!