Vi träffas på Stadsbiblioteket, i nyrenoverade, fräscha lokaler som han snart ska lämna. Åren innan pensionen har han jobbat med kommunikations- och utbildningsfrågor i Fritid Uppsalas stab. Christer är glad och avspänd, och ser fram mot det nya liv som väntar.
– Jag känner mig väl förberedd, försäkrar han.
De första åren bodde Christer i Svartbäcken, men så vann hans pappa på tips och familjen kunde flytta till en modern lägenhet på Murargatan, med rinnande vatten, understryker Christer. Familjens bostadskarriär gick sedan via de då nybyggda höghusen i Eriksberg till eget hus i Vänge.
Sport, till en början fotboll, var tidigt ett stort intresse, men det var simning som blev hans passion.
– Jag började i Upsala Simsällskap som nioåring och fortsatte i tio år. Bästa resultat var två finaler på ungdoms-SM. Såklart drömde jag om OS, men OS-drömmarna blev just drömmar.
Christer insåg att han var bättre som ledare/tränare, och fortsatte som simtränare, först tio år i Uppsala, sedan femton i Knivsta.
– Under mina tränarår tog mina simmare sig till många finaler och vann ett antal medaljer – till och med en OS-medalj.
Efter gymnasiet började han 1971 som badvakt på dåvarande Centralbadet. Efter några år där gick han Badmästarskolan i Helsingborg och läste pedagogik här i Uppsala. Christer blev sedan föreståndare vid Fyrisbadet, och där var han med och startade Uppsalas första vattenlekskola. Vid det laget hade han träffat sin hustru Lisbeth, på klassiska Baldis vid Påvel Snickares gränd.
– Egentligen hade jag ingen lust att gå, men brorsan tjatade på mig, minns han.
1980 flyttade familjen till Knivsta, där de byggde hus. Christer sökte och fick en föreståndartjänst på Knivsta sim- och sporthall – och till förra chefens fasa fick han mindre betalt:
– Han sa: ”Men Christer då, du går ner i lön!”
I Knivsta fick han dåvarande Kommunförbundet att genomföra ett ettårigt projekt tillsammans med Knivsta fritidsgård, och en naturlig koppling mellan simhallen och fritidsgården etablerades. Det ledde till att han småningom började jobba på fritidsgården. Christer startade mängder av verksamheter: skolbarnsomsorg för tredjeklassarna, Sommarkul i Knivsta och innebandyturneringar för tonåringar. 1990 drog han igång rockbandstävlingen Sommarrock och fortsatte med andra ungdomsarrangemang på Grand i Uppsala.
När han lämnade Grand började han som ungdomskonsulent, och genomförde tillsammans med ungdomar och fritidsledare evenemang som NRJ in The Park, Fett me´ kärlek och Ung kultur möts.
I hela sitt yrkesliv har han jobbat på Uppsala kommun med barn och ungdomar i fokus, och är i dag glad över att han haft förmånen att kunna få anta nya utmaningar efter hand.
– Jag har haft lyckan och turen att efter sju-åtta år på en verksamhet få gå vidare till något nytt – utan att behöva byta arbetsgivare. Men viktigast av allt är att jag haft så kul under mitt yrkesliv!
Nu får Christer mer tid till politiken. För 15 år sedan, när Knivsta blev egen kommun, började han engagera sig politiskt för V. Intresset uppstod på fältet:
– Jag gick med av ett enda skäl. När Knivstamoderaterna hade makten på 1990-talet lade de ner en massa fritidsgårdar och sa upp personal. Jag blev själv varslad, säger Christer som invaldes 2006 i fullmäktige i Knivsta. I dag är han gruppledare och har uppdrag som ersättare i kommunstyrelsen och samhällsutvecklingsnämnden. Barns och ungdomars villkor är, inte förvånande, hans största politiska engagemang.