Solidaritet är ett ord som aldrig blir dammigt hos Karolin Lundström. Hon ser sig själv i andra.
– Det kunde vara jag som satt där och tiggde eller som fick motorstopp, säger hon.
Att vara samhällstillvänd och känna gemenskap med det gemensamma är viktigt, tycker hon. Det kan handla om allt från att sticka mössor och skicka dem till behövande i kyrkans regi, till att vara fotbollstränare för åtta–tioåringar.
– Det är fint liksom. Jag tror man blir en bättre människa om man gör något som inte är lönearbete och familjeförpliktelser, om man tar plats i den fria sfären.
Själv har hon varit ordförande och butikschef i Globalen, som arbetar för rättvis handel.
– Det var väldigt formativt. Jag var ganska ung och hade arbetsgivaransvar, säger hon.
Hon har även jobbat som volontär med Uppsala kortfilmfestival och varit ordförande i svenska student Pugwash, en förening som verkar för fred och global utveckling.
På fingrarna sitter fem ringar och på köksväggen bakar Pippi Långstrump pepparkakor med hjälp av herr Nilsson. Karolin Lundström berättar att hon suttit i styrelsen för Nordiskt sommaruniversitet. Då var hon involverad i en studiecirkel om konkreta samhällsutopier och medborgarlön, något hon fortfarande vurmar för men insett svårigheterna med. En låg basinkomst utan motprestation skulle ge människor större frihet. Den som vill tjäna mer pengar kan jobba ändå. Samhället skulle frigöra mycket resurser på att slippa administrera försörjningsstöd, menar hon. Då kan man satsa mer på arbetsrehabilitering, missbruksvård och psykiatrin.
– Men jag har insett att lön utan motprestation är bra för vissa men inte för andra, säger hon.
I dag företräder hon vänsterpartiet i lokalpolitiken i Uppsala kommun. Det tar mycket tid, det gäller ju att hänga med i allt dagsaktuellt i Uppsala och omvärlden.
Karolin Lundström arbetar som socialsekreterare i Ungdomsbrottsgruppen i Uppsala, med barn som är misstänka för brott. Hon bedömer vilken påföljd som är lämplig.
– Vi utgår från ungdomens behov. Om brottet är innehav av narkotika för eget bruk vill vi se att personen blir drogfri och får en missbrukarbehandling. Om någon har snott ett par skor, men funkar bra i skolan, hemma och på fritiden, föreslår vi att ungdomen får jobba av sin skuld. Om vi ser bristande skolmotivation kan vi föreslå tio samtal med skolkuratorn, berättar hon.
Det handlar mer om att få ungdomarna på rätt spår än om bestraffning.
– Det som gör att de inte återfaller i brott är att de får hjälp med sina bekymmer och att samhället visar att det inte är okej att till exempel köra olovligt eller stjäla, säger hon.
Ungdomsbrottsgruppen erbjuder medling också. När förövare och brottsoffer träffas får förövaren chansen att ta ansvar och båda möjlighet gå vidare.
– Det är viktigt att få folk att inte känna sig bittra och felbehandlade så att de känner hat mot systemet, säger Karolin Lundström.
Hon växte upp i en medelklassförort till Stockholm och hamnade i Uppsala genom studierna. När hon så småningom fick barn här blev Uppsala hemma. Från början tänkte hon bli hydrolog, så hon pluggade kemi och matte. Men efter några kurser på antropologen kom hon på andra tankar. Hon insåg att vattenbrist, föroreningar och brist på mat inte beror på avsaknad av tillräckligt bra teknik, utan att det handlar om politik och ekonomi.