Lisbeth Sandahl som tillsammans med Björn Björebäck startade Epokgården kan se tillbaka på en dynamisk 15-årsperiod. Epokgården öppnade först som vandrarhem. Senare till både konferens och lägenhetshotell.
– Jag växte upp utanför Märsta. Som barn var jag med mina föräldrar på Gräsö camping och senare i livet hade vi båt och fritidshus i Öregrund. På den vägen fann jag och köpte den fastighet som jag öppnade som vandrarhem. Från början tänkte vi själva flytta in i den tomma lägenheten, ja, fastigheten hade fyra lägenheter och en var tom, berättar Lisbeth om hur det hela började med Epokgården.
Livet före Epokgården handlade om kurser som hon höll i textila vävmetoder; hon har en textil och konstutbildning i botten. Konsten och teatern blev tidigt en hobby. År 1984 startade hon Scenapsteatern i Odensala och var med i ensemblen fram till år 2002. Hon startade också en teatergrupp i Rasbo.
Senare blev Lisbeth inredare i Uppsala och Märsta och ritade inredningsförslag för företag. Efter att hon vinklade sig vidare och tog steget att driva Epokgården designade hon också trädgårdsredskap, handredskap i ek och järn som hon sålde till inredningsbutiker. Krafsan Agda var ett sådant och är en ”klohacka” med vinklat skaft vilket gör att man kan arbeta med rak handled som är ergonomiskt fördelaktigt och ger bättre styrka. Med krafsan luckrar användaren upp jorden på ett effektivt sätt.
Sopankaret var en annan uppfinning.
– Kommunens gröna sopkärl i plast hade ingen tyngd och blåste omkull i utsatta lägen när vindarna blev hårda, så jag konstruerade ett sopankare som höll sopkärlet på plats. Sopankaret tillverkades av varmgalvad kamjärn. Ställningen sätts fast i marken eller monteras på en betongplatta. Sedan rullar man bara in soptunnan i ställningen.
Lisbeth som då bodde i Rasbo längtade efter att slippa pendla. Hon ville bo och arbeta på den ort som hon älskade så mycket: Öregrund.
– När jag köpte fastigheten var den så förfallen och i behov av restaurering. Jag började måla fasaden och renovera fönstren. Så fick vi höra att det var brist på bäddar i Öregrund och då fick vi idén att bygga om fastigheten till vandrarhem. Någonstans bar jag på en dröm att få driva vandrarhem och Öregrund var rätt plats.
År 2002 skrev hon sig i Öregrund och två år senare, sommaren 2004, öppnade vandrarhemmet Epokgården. Från början med sex rum och två små stugor, totalt fjorton bäddar. I dag har verksamheten utvecklats till närmare ett 35-tal bäddar i sex rum, två stugor och ett hotell med sju lägenheter. Hon har alltid haft året-runt-öppet.
En riktigt stor milstolpe i Epokgårdens 15-åriga historia inträffade år 2011. Då revs en förrådslänga på fastigheten och lägenhetshotellet på 300 kvadratmeter logiboende skapades. Den tidigare delen av Epokgården är ungefär lika stor.
– Jag hade ingen erfarenhet av att driva ett vandrarhem. Jag ville bli min egen, slippa pendla och tycker om att skrapa färg och måla. En bra egenskap man måste ha för att klara av ett sådant här jobb är att inte räkna timmar! Och visst har det varit mycket slit med tvätt, städ och mangling, säger Lisbeth som inte skulle vilja ha de här femton åren ogjorda.
Lisbeth har haft stor nytta av sin bakgrund som inredare. Hon har skapat en hemtrevlig miljö och inredning med anknytning till hav, skärgård och båtar.
Den typiske Epokgårds-gästen är inte så lätt att teckna. Lisbeth Sandahl riktar in sig på tre målgrupper: Turister under sommaren, företagare och föreningar under vinterhalvåret.
– Sommargästerna promenerar på klipporna, besöker krogarna i hamnen och gör utflykter som till vallonbruken, Östhammar eller är här för att gå på något evenemang. På sommaren finns mycket att välja på, konst, musik och mycket annat.