Ulf Sjöstand 1936 föddes i en akademikerfamilj i Uppsala, son till den kände pedagogikprofessorn Wilhelm Sjöstrand. Efter studentexamen i Katedralskolan började han sina medicinstudier. Tidigt under studierna knöts han till Fysiologiska institutionen där Carl-Johan Öbrink blev hans handledare. Redan 1964 disputerade han och blev docent. Hans forskarintresse var riktat mot cirkulationen och möjligheten att stabilisera denna med olika former av mekanisk ventilation. Han blev ute i världen känd för högfrekvensventilation, av Ulf döpt till HFPPV.
1972 flyttade han tillsammans med familjen till Örebro där han blev en mycket forskningsaktiv anestesiolog, till en början under Bertil Widmans kliniska ledning. Han blev parallellt Ulf Sjöstrands doktorand. Han kom där dels att bygga den forskningsaktivitet som sedan dess kännetecknat Örobrokliniken, men hann dessutom vara både divisionschef och klinikchef på Regionsjukhuset.
Under denna tid vistades han dessutom tillsammans med familjen i San Antonio Tx som gästforskare. Efter hemkomsten förordnades Sjöstrand 1985 som professor i Anestesiologi vid Göteborgs universitet. Snart, 1986 kom familjen att flytta till den gamla hemstaden Uppsala där Ulf överläkare och sedermera professor.
Hans kliniska verksamhet på Akademiska sjukhuset var ofta förlagd till brännskadeavdelningen. Såsom ansvarig för medicinstudenternas utbildning i anestesiologi och intensivvård var han mycket omtyckt av sina studenter. Han fullföljde sin forskningslinje med att framför allt experimentellt studera respirationsfysiologin i samband med intensivvård i syfte att öppna avstängda lungavsnitt och sedan bibehålla dem öppna. Tillsammans handleddes en rad av anestesiologer till sin doktorsexamen. Han övergick till emeritusstaus i samband med pensionen år 2001.
Efter pensioneringen har Ulf mestadels ägnat sig åt sin familj liksom barn och barnbarn. Ulf Sjöstrand var en vänlig och omtänksam person. Hans bortgång är en förlust för svensk anestesi och intensivvård.