Torbjörn flyttade som barn till Örebro i samband med att hans far, Ture Andersson, tillträdde en överordnad tjänst på Röntgenkliniken i Örebro. Torbjörn tog studenten på Karolinska läroverket i Örebro och blev legitimerad läkare vid Uppsala universitet. Han valde röntgen som sin specialitet, precis som sin far, och blev Regionsjukhuset och Universitetssjukhuset i Örebro trogen under lång tid. Han arbetade också under en period på Akademiska sjukhuset. Under tiden i Uppsala disputerade Torbjörn för doktorsgraden med en avhandling med titeln ” Diagnosis and therapy monitoring of liver metastases from neuroendocrine tumours.”
Med hög akademisk aktivitet blev Torbjörn snart docent och likaledes klinikchef för röntgenkliniken samt senare professor i radiologi. Han ingick i dåvarande Regionsjukhusets ledning som områdeschef. Torbjörn var en av pionjärerna i landet inom ultraljudsdiagnostik. Han utvecklade ett kunnande inom detta område som var unikt och många är de lärjungar som lärts upp av Torbjörn. Han hade ett omfattande nationellt och internationellt, vetenskapligt och verksamhetsmässigt, nätverk samt var en av de tyngsta kliniska företrädarna på Universitetssjukhuset. Torbjörn var en av de som engagerade sig mest i sjukhusets utveckling. Otaliga var de internationella och nationella besöken på röntgenkliniken där besökarna tog del av det pionjärarbete som Torbjörn ledde vad gällde att såsom den första i Sverige digitalisera en röntgenklinik. Han var också under en period vetenskapligt råd i radiologi vid Socialstyrelsen.
Torbjörn betydde mycket för utvecklingen av Regionsjukhuset till Universitetssjukhuset, liksom för etableringen av en medicinsk fakultet vid Örebro universitet men framför allt i ansökan, utvecklingen och uppbyggnaden av läkarutbildningen.
Arbetet med att erhålla och etablera en läkarutbildning vid Örebro universitet var ett tungt arbete och krävde stora arbetsinsatser. Torbjörn var alltid den som höll modet uppe på oss andra och var hela tiden övertygad om att det skulle gå att genomföra. Positiviteten, konstruktiviteten och glädjen var karaktäristiskt för Torbjörn. Under en tid hade Torbjörn också positionen som vicerektor vid Örebro universitet. Han tog dessutom ett stort ämnesansvar som professor i radiologi vid Örebro universitet. Torbjörn var populär hos alla han mötte. Han fick en särskild kärlek till läkarstudenterna, han uppskattades så oerhört av dessa och var vår stora problemlösare när läkarutbildningen nu byggdes upp.
Vi är många som sörjer Torbjörn. Vi sörjer en mycket kär vän, en kollega, en strateg och en mycket betydelsefull person. Hans resning saknar motstycke. En stor hedersman har lämnat oss. Våra tankar går till familjen och vi deltar i deras sorg.