Thorsten föddes 1933 i Källunge socken på Gotland, som näst yngst i en stor syskonskara. Vid 16 års ålder tog han värvning och tjänstgjorde i Skövde i två år, varefter han påbörjade teologie studier vid Fjellstedtska skolan i Uppsala.
1956 utbildade han sig till polis och började patrullera Uppsalas gator samtidigt som han läste vidare till präst på fritiden. Som församlingsassistent i Enåker 1964–65 var han med om att starta företaget IKTYS kyrklig slöjd. Prästvigningen 1966 följdes av tjänstgöring i Alfta, Ockelbo och Enåker.
1972 tog han familjen med sig till Sydafrika, där han blivit anställd som präst i The Swedish Church in Johannesburg. Församlingen var fristående från Svenska kyrkan och fick inga bidrag därifrån, varför den mångsidige Thorsten tog arbete som lastbilschaufför på företaget Baltic Paper för att kunna försörja familjen. Han var också tidvis examinator i svenska åt University of South Africa.
Efter sex års vistelse i Sydafrika återvände familjen till Sverige och Uppsala. Thorsten återupptog sitt forna yrke som polisassistent innan han 1981 blev amiralitetspredikant i Karlskrona. Under sin tid där tog han tjänstledigt i sex månader för att arbeta som bataljonspräst åt FN i Libanon. Sin sista tjänst hade han som kyrkoherde i Tärnsjö, Nora församling.
Thorsten Borgehammar var en mångfacetterad person. Historia och språk var stora intressen men de mest slitna böckerna i hans bokhylla var Tintin och Nya testamentet på latin. Han deltog gärna i offentlig debatt, vilket otaliga insändare och artiklar vittnar om, och hans högkyrkliga syn gjorde att han ibland hamnade i blåsväder. Han var en medryckande berättare och med sin vackra sångröst gladde han kyrkobesökare.
Han är sörjd och saknad av många, däribland ett stort antal sommarbarn, fosterbarn och dagbarn som var ett betydande inslag i familjens dagliga liv under många år.