Sverker Ljunghall var Linneus-professor i Medicin vid Uppsala Universitet 1990-2007.
Han tillhörde den sista generationen professorer som samtidigt var klinikchef, prefekt för institutionen och klinikverksam läkare. Konsekvensen var naturligtvis en stor arbetsbörda men detta verkade snarast stimulera Sverkers skarpa intellekt, organisatoriska förmåga och hans intresse av att ta sig an nya utmaningar.
Som akademisk forskare gjorde Sverker stora insatser inom områdena njursten, hyper-
parathyroidism och benskörhet. Han benämnde sig själv som en ”flitig pojke” och publicerade många artiklar och handledde mer än tjugo doktorander från flera olika kliniska specialiteter till examen. Under en tioårsperiod initierade och utvecklade Sverker ett helt nytt forskningsfält inom benmetabolism och benskörhet. Forskningsgruppen omfattade allt från grundforskning med genetik, klinisk forskning med bentäthetsmätning och läkemedelsstudier till epidemiologisk forskning av hög internationell klass. Sverker var Svenska osteoporossällskapets förste ordförande Under den sista perioden av sitt yrkesverksamma liv arbetade Sverker på AstraZeneca med läkemedelsutveckling och var under en period globalt ansvarig för alla kliniska studier vid företaget.
Utöver forskningen hade Sverker ett stort kulturellt intresse som han odlade tillsammans med hustrun Kerstin. Han var också mycket engagerad i familjens hus i Marpes på Fårö, dit man alltid var välkommen. Dessutom hade han ett gediget sportintresse och sprang någon mil varje morgon innan han gick till jobbet.
Det är många som har Sverker att tacka för sina akademiska karriärer. Vi som jobbat med Sverker kan konstatera att han var en stor inspiratör och en klok vägvisare . Han har sett till att vi har kunnat utvecklas till självständiga forskare, den sista och kanske svåraste uppgiften för en forskningshandledare. Vi kommer inte bara att sakna en stor vetenskapsman, utan även en god vän som man även kunde prata om andra saker än forskning med.