Sven Sandstedt föddes i Halmstad och växte efter sin mammas död upp med sina morföräldrar. Först i åttaårsåldern kunde han ansluta till den övriga familjen i Stockholm. Men konflikter där tvingade honom dock att bara sexton år gammal lämna hemmet och på egen hand försörja sig. Han varvade olika arbeten med studier, han tog studenten och så småningom till Handelshögskolan, där han examinerades som civilekonom 1948. Han fortsatte därefter till studier i företagsekonomi på Berkley University of California.
Sven Sandstedts yrkesverksamma karriär inleddes på Norrtälje bryggeri och följdes av sju år på Kalmar bryggeri. 1958 anställdes han på Uppsala Kappfabrik, där han 1959 blev VD efter att ha köpt fabriken tillsammans med två kolleger. Verksamheten där utvecklades positivt och 1967 köptes Hettemarks i Enköping.
Efter nära tjugo år i konfektionsbranschen, bland annat som styrelseledamot i Teko och Industriförbundet, sålde han sina aktier i god tid innan krisen inom textilindustrin drabbade Sverige. I stället engagerade han sig i filatelin, vilket sedan lång tid varit hans stora intresse. Hans första insats var att få Frimärkshuset, som då var konkurshotat, på fötter. Han övergick han till egen verksamhet som fristående frimärksexpert, under lång tid i nära samarbete med David Feldman i Schweiz.
Sven Sandstedt hade också ett privat intresse för filatelin och hans samlingar renderade honom det prestigefyllda priset Silverhästen.
Vid sidan av sin yrkesverksamhet deltog Sven Sandstedt även i föreningslivet som medlem i Rotary, Mercuriisällskapet och Par Brichole. Det stora och viktiga var emellertid engagemanget i fotbollen, främst i AIK, där han spelade mellan 1938 och 1943, och där han var revisor till bara några år före sin bortgång.
Vi minns dock honom främst för hans stora generositet och godmodighet. Det må vara att hans starka sidor inte var praktiskt arbete i hemmet som matlagning och trädgårdssysslor, men det återkommande minnet av vår far är det öppna och varma hem som han och vår mor alltid hade, både i huset på Norbyvägen och i det på Gröna gränd i Vejbystrand. Där fann den växande familjen, i nuläget cirka fyrtio personer, sig alltid innerligt välkomna.