Han föddes och växte upp i en lärarfamilj söder om landsvägen i Skåne och utbildade sig först till naturvetare och var en tid lärare vid matematiska institutionen vid Lunds universitet men bytte bana till läkarens.
Efter tjänstgöringen vid Halmstads lasarett kom han till avdelningen för diagnostisk radiologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han visade stort intresse och fallenhet för vetenskapligt arbete och kom att ingå i en grupp, som understödd av ett mycket stort amerikanskt anslag studerade åderförkalkning i benets artärer.
Syftet var att se om en sänkning i av blodfetter åstadkom en minskning av de sjukliga förändringarna på artärväggens insida. En mycket banbrytande bildanalysteknik användes och ett långvarigt samarbete med Centrum för bildanalys vid Uppsala universitet ägde rum liksom med Jet Propulsion Laboratory vid Caltec i Kalifornien. Sven Nilssons goda matematiska kunskaper kom väl till pass vid dessa studier. Han lade en grund för den densitometriska metodens validering och disputerade 1991. Hans opponent Bob Selzer var en pionjär inom digitalisering av bilder från månen bland annat.
Den kliniska verksamheten tog sedan över och han blev en framstående diagnostiker av mag-tarmkanalens sjukdomar och var därmed verksam till sin pension.
Han hade ett stort intresse för musik och var en god pianist med framför allt klassisk musik på repertoaren. Han återupptog sina matematiska studier likaså.
Hans sista år förmörkades av en svår ohälsa men här hjälpte honom hans stora fromhet. Vid ett samtal i december 2016, som vi hade, klargjorde han sin fulla förtröstan och livets slut var för honom både förväntat och förtröstansfullt.
Vi saknar en mycket helgjuten vän och kollega och deltar mycket i hans familjs sorg.
Uno Erikson, prof. em. och f.d. klinikchef
P.G.Lindgren, prof. em.
Håkan Ahlström, prof.
Anders Magnusso, prof. em.
Milan Gobulovik, överläkare, med.dr.