Han var född på Gotland och efter studentexamen i Visby kom han till Uppsala och var efter studierna verksam som psykolog och universitetslärare. Därefter övergick han till författarskap och forskning kring främst drogfrågor, om vilka han hann skriva åtskilliga böcker. I samband med denna forskning företog han också flera resor, bl.a. till Asien.
”Bort gå de, / stumma skrida de, / en efter en / till skuggornas värld.” Stig skulle säkert ha uppskattat detta Heidenstamcitat, ty han hade ett levande intresse för svensk lyrik liksom överhuvudtaget en levande blick för världen och framför allt för människor. Han var en stor livsbejakare, en intellektuell som aldrig blev förgrämd. Redan som ung gjorde sig Stig känd som en oförtröttlig globetrotter vid en tid då det var mycket ovanligt att färdas i fjärran världsdelar. Hans vakna och nyfikna blick registrerade intrycken från exotiska miljöer och med osviklig känsla för den karaktäristiska detaljen lyckades han med stor berättartalang och humor förmedla dessa till andlöst lyssnande vänner. Hans reseintryck bidrog också till hans starka internationella, politiskt vänsterorienterade engagemang av ett odogmatiskt slag under en dogmatisk tid,
Det som man mest minns är dock, att Stig var en animatör, som förmådde skapa en stark trivsel kring sig. Man kunde nästan säga, att han var ett slags umgängesgeni: till detta bidrog hans osvikliga blick för människor. Han hade en enastående förmåga att inkludera människor, att få dem att känna sig sedda och förnimma tilltalet i det sällskap, där han befann sig.
Jag kan fortfarande höra hans levande röst på gotländska berätta, och när jag då tänker, att detta kommer jag inte längre att få höra, så är min direkta reaktion: det kan inte vara så, det måste vara något missförstånd!