Vi lärde först känna Sofi när hon var doktorand i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Sedan 2012 var hon lektor i retorik och vår kollega vid Lunds universitet. Sofis avhandling "Motståndets berättelser. Elin Wägner, Anna Lenah Elgström, Marika Stiernstedt och första världskriget" var banbrytande inom forskningen om första världskrigets kulturhistoria i Sverige och hon bidrog även aktivt till fältet internationellt. Sofi forskade även om den norrländska skogens skönlitterära betydelser och om reklamens berättande. Hon satt i redaktionen för tidskriften Rhetorica Scandinavica och i mediehistorikernas internationella nätverk. På alla dessa områden gjorde Sofi betydelsefulla insatser teoretiskt, metodologiskt och empiriskt.
De senaste åren har vi arbetat med Sofi i det tvärvetenskapliga forskningsnätverket War Remains. Sofi – ofta med sonen Jakob i famnen eller vagnen – var mycket viktig i detta nätverk: alltid skarp, konstruktiv och kreativ och därtill en lysande stilist. Ett kapitel i nätverkets nyutkomna antologi blev det sista Sofi publicerade. Trots sin sjukdom lyckades Sofi här åter på ett mycket elegant och som alltid nyskapande sätt kombinera flera av sina forskningsintressen: skönlitterärt berättande, retorik, mediehistoria och första världskriget.
Sofi var en mycket omtyckt, klok och vänsäll person. Närvaro är ett ord som väl beskriver Sofi, både professionellt och privat, i ord och handling. Den närvaron känns högst påtaglig även efter att Sofi lämnat oss.
Vi saknar en briljant forskare, omtyckt lärare, fin kollega och kär vän. Våra tankar går till Sofis familj och inte minst Jakob, som fick ha sin mamma alldeles för kort tid.