Rune engagerades under tidigt 1960-tal i stödet Kemiska institutionen vid Uppsala Universitet gav till röntgenkristallografi vid Chulalongkorn-universitetet i Bangkok, Thailand, inom ramen för det nyligen etablerade ”Seminariet i Fysik”. Uppsala Universitet föreslog 1966 SIDA att också starta ett seminarium i kemi, vilket Rune var med om att utforma. Han uppdrogs att leda ”The International Seminar in Chemistry” från starten 1970.
Seminariernas mål var att ge stöd till forskargrupper i utvecklingsländer. Rune var en av dem som insåg att detta krävde långsiktighet, och förutom stipendier för forskning i Sverige även bidrag till utrustning, stöd till doktorandprogram, et cetera. Han var drivande i diskussionerna om detta, vilket bar frukt 1978/1979, då myndigheten för ”forskningsbistånd”, SAREC, gav ett femårsanslag.
Samarbete med starkare forskargrupper, företrädesvis i Sverige men också i egna regionen, var väsentligt. Rune var en av initiativtagarna till det så kallade sandwich-systemet, där doktorandperioder vid en värdinstitution varvades med perioder hemma, vilket motverkade ”brain drain”. Systemet tillämpas idag av ISP, Sida och andra.
Rune agerade för att verksamheterna 1987 fick den gemensamma beteckningen ”The International Science Programme” (ISP), där kemiseminariet blev ”The International Programme in the Chemical Sciences” (IPICS).
Rune insåg tidigt betydelsen av nätverkande mellan forskare i syd. Han bidrog personligen till skapandet av flera vetenskapliga nätverk, många aktiva än i dag.
Runes visioner, filosofi, samt målmedvetna arbete genomsyrar även dagens ISP, och han har efter pensioneringen med stort intresse fortsatt att följa programmet. För oss har det varit en ära, en utmaning, och ett nöje att förvalta IPICS och ISP enligt de linjer som Rune med stort förutseende har dragit upp, och att föra verksamheten vidare.