Tidigt på sjuttiotalet bosatte han sig med sin familj i ett gårdshus på Stora Vallby, och kontakter knöts med grannskapet. Konstnären gav liv åt sin omgivning.
Ringar av saknad fördjupas, allteftersom minnena tränger sig på. Det tidigaste lyser i ett eget skimmer; konstnärsparet på Vallby, ett befriande perspektiv på tillvaron; familj och miljö i omsorgsfokus. Livliga underbara barn i Patrick och Robin som hade förmånen att växa upp i såväl kärlek som frihet. Östuna som det var förr.
Vi träffades första gången när han och makan Kerstin/Björg var med barnen på Särstabadet. Därefter blev det utflykter, Broborg, åsarna, skogen och naturen. Han var engelsman, med Stonehenge i arv, och inbyggt sinne för landskapets sammanhang med kulturarv och samspel med människan. Vallstensåsen, - flera av hans större målningar finns på hembygdsgården; andra prydde under några grandiosa år en bondes invändiga ladugårdsvägg, grisarna till ära och trevnad.
Utsökta akvareller av grässtrån som band samman årstiden med kosmos, förankrad i djup naturkunskap och frikostig diskussion. Miljövärden och kulturvärden. Bilder med precision och association. Konstnärsvänner i Uppsala. Affischer, diktillustrationer, tavlor. Ett konstnärskap som var förankrat i en bejakande omfamnande livssyn. Levnadskonstnär med visdomsord. Närvarande. Oförglömlig.
På åttiotalet flyttade han till Drottningholm, och barnen växte upp med egna familjer. Där fortsatte han sin konstnärsgärning. Våra tankar går till familjerna – och vi tackar innerligt för alla minnen från åren i Knivsta.