Per föddes i Pajala och efter skolgång i Vittangi, Lycksele, Kiruna och Örebro kom han till Uppsala för studier i naturvetenskapliga ämnen, inklusive astronomi. Trots att han blev pedagog i dessa ämnen, var det ändå musiken som tog över, och med åren blev han genom musicerandet också en sann humanist.
Per var en av grundarna av Joculatores Upsalienses, Uppsala Lekare, 1965 och förblev gruppen trogen ända till sista offentliga konsertframträdandet 2005. Under 40 år spreds medeltidens och renässansens musik genom hundratals konserter i kyrkor, museer och skolor runt om i Sverige, turnéer utomlands samt radio- och TV-inspelningar.
Att vara joculator tog Per på allvar. Han var en allkonstnär som hanterade alla slags blås- och klaverinstrument. Även en knarrande lira vevades friskt. Hans huvudinstrument var dock rösten: Från djupaste basregister kunde Per gå över till högsta falsett, allt för att roa åhörarna. Han kunde lätt illustrera en inbiten drinkare, en bedragen make eller en hopkurad regnvåt gök på en gärdsgård.
Vi minns Pers underfundiga ordkonst och kreativitet i de årliga nyårsbreven och krönikor från olika turnéer. Med spelande ögon lät han vitsarna flöda, och gladde inte enbart publiken utan höll också oss lekare på gott humör, precis som han förnöjde sina många skolelever. Hans spelschemor underlättade för oss alla.
De sista åren var Per begränsad av sjukdom men bjöd ändå in oss till sitt hem på födelsedagen den 21 april. Det sammanföll nära nog med gruppens 50-års jubileum. Nästan alla mötte upp till en fin och oförglömlig samvaro. Vi är glada över detta sista möte och att Per kunde glädjas med oss.
Minnet av Per kommer alltid att finnas med oss. Vi saknar honom!