Pat var född och uppvuxen i USA och utbildade sig till arkeolog vid Columbia University. Hon kom till Sverige 1969 efter att ha träffat sin blivande man Sven Hultman på en studieresa i Grekland. De bosatte sig så småningom i Knivsta. Pat arbetade i många år på Medelhavsmuseet i Stockholm som specialist på bronser från Luristan, nuvarande Irak.
På hemmaplan samlade hon en krets av vänner som inspirerades av hennes rättvisepatos och samhällsengagemang. Pat var mångårig ordförande i Knivstas Internationella Kvinnoförening. Där möttes kvinnor från olika delar av världen i samtal om politik, jämställdhet och feminism. Hon engagerade sig i Vietnamrörelsen, kärnkraftsfrågan på 80-talet och stödde aktivt föreningen Kvinnor för Fred.
Under åren med Sven blev hon också friluftsaktivist. Att vandra, cykla, tälta, titta på fåglar och åka skidor blev en del av hennes tillvaro under småbarnsåren. Hon höll envist fast vid sina intressen och sitt engagemang även när sjukdomen drabbade. Hon deltog livligt i diskussioner om politik och kultur, och sågs ofta på biblioteket eller våra lokala föreningskvällar.
Hon skapade sig ett fullvärdigt liv i kretsen av vänner, sin trädgård, sina böcker och en växande familj. Pat klagade aldrig och höll alltid fast vid det ljusa. Hon ställde höga krav på sig själv och ibland också på omgivningen. Pat var viljestark, envis, bestämd, konsekvent och klarsynt. Osentimental med genuin empati. Med sina italienska rötter, sin uppväxt i USA och sitt yrke, var hon en sann internationalist och underbar samtalspartner.
Pat var och kommer för alltid att vara en förebild för oss. Hon gav oss vänskap, humor och kärlek. Vi saknar henne innerligt.