När jag träffade Olle Eriksson i Vattholma kommundelsnämnd minns jag att han alltid hade så vackra skjortor. Envis var han redan då. Då gällde kampen Vattholma.
Olle var en föreningsmänniska. Han har varit ordförande i Kyrkorådet och under 15 år ordförande i Vattholma Idrottsförening.
Olles namn dyker upp i protokollen för PRO-Vattholma första gången 1978. Då var han kontrollant av lotteriet. Det fortsatte han med under 1980-talet. 1997 blev han ansvarig för vår bingo i Vattholma. Han började jobba i styrelsen, blev programansvarig och 1999 vice ordförande. Aktivitetsledare blev han 2000. Han slutade i styrelsen för PRO Vattholma 2011.
Naturligtvis var han hedersmedlem i PRO-Vattholma och även om han slutade i styrelsen så fortsatte han att vara aktiv inom många olika områden.
Han stod upp på våra medlemsmöten och argumenterade för kontanthantering i samhället eller mot datoriseringen som utestängde så många äldre. Han undrade vad som skulle bli av den tomma distriktssköterskemottagningen vid Granbommen. Det var också han som tyckte att vi skulle berätta mer om vår verksamhet för en större krets, t ex i Änglabygden. På så vis skulle fler bli intresserade av att vara med.
Många är också de som berättar att de inte ens hann hem efter sin pensionering förrän Olle ringde på och lämnade anmälningsblankett. Han hade koll på hela Vattholma.
Vi som nu är aktiva i föreningen är tacksamma för hans engagemang och hans envisa kamp för pensionärerna i Vattholma, Tensta och Skyttorp. Vi kommer att sakna hans engagerade stämma vid våra möten.
För PRO Vattholma