Vid Strömmen i centrala Norrköping växte Nils Hertil upp. Född 1920 mötte han som ung med studiedrömmar ett kärvt arbetsklimat. I hård konkurrens, en av tio antogs, blev han stamanställd vid Vaxholms kustartilleri 1937. När han kvalificerade sig till underofficersutbildning fick han också stimulans att förkovra sig i språk, till exempel esperanto, engelska och franska. Historia blev ett favoritämne. Efter krigsslutet förflyttades han till KA5 i Härnösand med uppdrag av vara intendenturförvaltare för kustartilleriets utposter på kusten i norr. Han slutade som kapten och pensionerades 1980. I Härnösand träffade han sin blivande hustru Åsa Lund. 1949 gifte de sig i ett äktenskap som varade nära sex decennier. Med dottern Eva och hennes två döttrar samt en pojke som barnbarn utlöstes mycket omsorg, livfullhet och glädje genom åren.
Tävlingslust fanns med från pojkårens fotbollsövningar på legadariska IFK Norrköpings gröna arenor, men som vuxen stod hågen till tävlingsbridge och än mer fältskytte där en hel vägg med troféer prydde en vägg i huset på Hallonstigen i Härnösand. Från 1970-talet gav sig paret gärna ut på bussresor, oftast till huvudstäder i både Öst- och Västeuropa som har talande vittnesbörd om vår europeiska historia. Vid millennieskiftet blev paret Uppsalabor, dottern Eva fanns då redan här. När Åsa fick vård på Violen i Nyby, dog 2007, kom Nils på Leopolds pensionärsrestaurang att sitta tillsammans med musikdirektör Hans-Erik Öberg. Där samlades under ett knappt decennium en blandning av ordknappa och språksamma gäster som utifrån sina yrkes- och livserfarenheter utvecklade en samtalskultur som kunde glimta till av spiritualitet. Nils inlägg var korta och kärnfullt välformulerade. Vi berikades alla och mellan oss växte sig vänskapen stark. Sin födelsedag den 7 januari celebrerade han några år med en festmåltid, i år en vanlig lunch på Leopold, minnesvärdare än någonsin. Vi minns hans värme, humor, kärnfullhet och trofasthet.