Det var i januari det mörka året 1942 som den artonårige Martin Holmdahl skrevs in vid Uppsala universitet. Han sökte sig till medicinska fakulteten och till Göteborgs nation, för vilken han med tiden skulle bli en högt skattad inspektor. Med lic-examen avlade han 1950, och1956 disputerade han för doktorsgraden. År 1965 tillträdde han en nyinrättad professur i anestesiologi. Genom sina insatser på det området blev han en internationellt erkänd pionjär.
I memoarboken "Mitt liv i medicinens och universitetets tjänst" (2009) ger han en utförlig skildring av sin livsresa, som bjöd på stora framgångar men också på djupt tragiska händelser i familjekretsen. Han återger en äldre medicinarkollegas varning: ”Du yttrar dig alltför ofta i fakulteten, Martin. Du riskerar därför att anförtros uppdrag.” Det var en realistisk profetia. Redan 1970 valdes Martin Holmdahl till Uppsala universitets prorektor.
Rektor var då sedan 15 år Torgny S. Segerstedt. Martin Holmdahl skulle år 1978 efterträda honom på rektorsstolen. De två var varandra mycket olika: Segerstedt lugnt eftertänksam, Martin snabbt engagerad, handlingsbenägen men också osvikligt lojal mot sin chef. En förenande länk var den västsvenska liberalism som var bådas andliga hemort – i Martin Holmdahls fall med en tillsats av schartauanskt allvar, ett arv från generationer av halländska bönder och präster. Hos den muntre nationsstudenten fanns en rätts- och frihetslidelse som kom till uttryck inför allt slags förtryck på nära håll och ute i världen.
Martin Holmdahls elvaåriga rektorat (1978 – 1989) kan betecknas som en fredlig tid. Den stora studentorons år var förbi, de mest genomgripande förändringarna i universitetsväsendet hade genomförts. Uppsala universitet hade förverkligat stora byggnadsprojekt. Martin Holmdahl fullföljde främst tre huvudlinjer i Torgny Segerstedts rektorsgärning. Han verkade för ökat internationellt samarbete och var en av de mest aktiva tillskyndarna av universitetens Magna Charta, som undertecknades i Bologna 1988. Han utvecklade samarbetet med studenternas företrädare inom universitetet. Han arbetade med initiativrik öppenhet vidare på Uppsala universitets samverkan med det omgivande samhället.
Martin Holmdahl var en intensivt levande människa. Det förunnades honom att behålla entusiasmens gåva in i den höga ålderdomen. Den som mötte honom glömde inte det mötet.