”När jag hade slutat folkskolan kom jag hem och såg Hermodskatalogen på mitt skrivbord. Det var ett kärt ögonblick.” Den obändiga drivkraften var kännetecknande för Margaretha. Född på Hemsö i Ångermanland, kallade hon sig alltid ångermanlänning, trots att prästfamiljen flyttade till Sunne i Jämtland när hon var sju. Som näst äldst i en syskonskara om fem tog hon stort ansvar, bland annat för sin yngsta syster under hennes första levnadsår, samtidigt som hon började läsa på Hermods tretton år gammal. Några veckor efter att hon tagit studenten på Skrapan 1949 gifte hon sig med holländaren Walter van der Ster som hon träffat sommaren innan. På sin bröllopsresa liftade de flera månader i Europa och slog sig sedan ner i Uppsala, där Walter studerade, samtidigt som han arbetade och försörjde sin växande familj. Själv läste Margaretha nederländska, ryska och så småningom även franska, engelska och spanska.
Familjen flyttade till Örebro 1971, där makarna separerade 1974. Margaretha hade ett brokigt arbetsliv, bland annat på kibbutz, som hörselvårdsassistent, husmor i Svenska sjömanskyrkan i London, som lärare, och med arbete på pastorsexpedition. Hon flyttade tillbaka till Uppsala 1995, där hon utöver att sköta om sin kolonistuga bland annat gick på senioruniversitetet, var kyrkvärd och engagerade sig i Kvinnor för mission.
Margaretha var en i sanning kulturell person, med stort litteratur- och musikintresse, en nyfikenhet på nya företeelser och en ständig vilja till förkovran. Dessutom var hon fördomsfri och kunde se bortom de vanliga mallarna. Hon hade en underbar förmåga att njuta av livet, älskade att resa, var oerhört varm och hade nära till skratt, men hade samtidigt stor integritet. Hon månade om sina många vänner, och om sin familj, och var glad att hon hann träffa sitt första barnbarnsbarn i somras. En stor person har lämnat oss.