Sina yrkesverksamma år tillbragte Maja Witting i Uppsala, dels vid särskolorna i Rickomberga och dels vid ett par universitetsinstitutioner.
Maja Witting var ”gammaldags rejäl”, anspråkslös och enkel, varm och generös, med särskild känsla för de svaga. Liksom maken Harald hade Maja många strängar på sin lyra. Tillsammans fördjupade de olika intressen, till exempel för norska stavkyrkor och tunnväggigt graalglas.
Maja Witting var en god föreläsare och förenade ett skarpt intellekt med stor problemanalytisk förmåga. Med okonstlad logik fångade hon sina åhörare, kopplade ihop praktik med teori och fick lärare i fortbildning att öka sin kunskap, begrunda sätt att förnya sin lärarroll och försöka göra elever medvetna om sitt delansvar i det egna lärandet.
Mest känd blev hon för att hon kom att utveckla en egen läs- och skrivinlärningsmetod. ”Wittingmetoden” har ofta varit framgångsrik. Den har sin utgångspunkt i elevers erfarenheter av att ha svårigheter i arbete med tidigare arbetssätt. Den är grundad i relevant allmän teori.
Maja hade långt upp i åren stor arbetskapacitet. Metodlitteraturen har från 1974 vuxit kontinuerligt, praktiken anpassats till nya pedagogiska utmaningar och teoribasen förstärkts. (Se vidare www.wittingforeningen.se) Många lärare och elever i olika åldrar och situationer kan berätta om Majas och metodens betydelse för deras fortsatta arbete och liv.
För den som sätter sig in i hennes tankar framstår Maja som en nytänkande föregångare på området. Metodens arbetssätt kan nu relateras till exempel
till resultaten i Vetenskapsrådets kunskapsöversikt från Skolforsk, 2015.
För mig blev Maja en värdefull mentor och mycket god vän. Under lång tid samarbetade vi nära, och in i hennes sista tid hade vi regelbundna, alltid givande samtal. Saknaden är stor.