Som så många Uppsalabor var Magnus Quennerstedt, eller Q som han kallades av alla, under skolåren en aktiv ”Hamregårdare” – lägergården i Hornberga norr om Orsa som startades av Olof "Hampan" Hambreus. Redan där manifesterades Q:s teatertalanger; gången mellan Ar och Storstugan fick utgöra scenen för Shakespeareskådespel med Q som regissör.
Q skrev in sig på Uplands nation hösten 1966. Han var aktiv i många funktioner bland annat som ledamot i nationens fullmäktige och styrelse och han var en trogen medlem av nationskören. I en presentation inför val till fullmäktige konstaterade han att han i alla sammanhang ville ”… att i tankar ord och gärningar söka värna om Skrattet denna livsfunktion på utdöende.”
Detta motto kom Q att i allra högst grad leva upp till under resten av sitt alltför korta liv. Att ägna sig åt underhållning – och särskilt spex – blev en huvudingrediens i hans verksamhet. Förutom Uplands nation fann han andra arenor: Juvenalorden blev ett naturligt forum och likaså Södermanlands-Nerikes nation med sin Hornboskap och sina återkommande uppsättningar av de klassiska spexen Mohrens sista suck och På Madagaskar. Här kunde hans kreativa förmåga, skådespelartalang och konstnärliga ledarskap blomma ut för fullt.
Han blev en mycket uppskattad hedersledamot av både Uplands och Södermanlands-Nerikes nationer som alltid kommer att minnas honom som den vänliga, intresserade och kloka person som han var och som gjorde tillvaron lite lättare och roligare för många generationer av nationsmedlemmar.