Magnus Quennerstedt, Q, är en legendarisk hamregårdare. Han var en stor personlighet, betydelsefull för utvecklingen av Hamregårdens pojk- och flickby i Orsa. Hans administrativa begåvning kom ingen annan i närheten av. Alla uppskattade honom och han tog tryggt över ansvaret för lägret när Hampan gjorde ärenden på annat håll. Han såg till att Hamre fick ett ordentligt kontor, som naturligtvis fick heta Quontoret.
Som tonåring organiserade han de stora mottagningarna på 60-talet för konfirmandernas hundratals familjemedlemmar. Hans personlighet ingav respekt. Han var klok, intelligent och intellektuell.
Anna Bill, hans kollega på UNT, skrev den 11 december att han var mycket musikalisk och hade ett stort teaterintresse. Det märktes i hög grad på Hamregården.
1960-talet var omvälvande på många sätt, inte minst musikaliskt och bland ungdomar. Gitarr och sång blev också en viktig del av lägerlivet på Hamregården. Med sitt munspel satte Q en magisk ton och spelade blues som Gershwins ”Summertime” och Bob Dylan och inspirerades av Toots Thielemans och andra munspelare. Stämningen som blev på kvällarna vid brasan i Hamres storstuga tack vare Q:s munspel är fina och oförglömliga minnen.
Han hade en stor och bejublad roll när Hamrepojkarna, i regi av en ung Bertil Lundén, uppförde Shakespeares ”Så tuktas en argbigga”, till många Orsa-bors förtjusning.
Magnus Quennerstedt är för alltid inskriven i Hamregårdens 70-åriga historia.