Sedan ett tjugotal år bodde och verkade han i Strömsbergs bruk utanför Tierp omgiven av skulpturer och målningar, som han med sin fantasifulla och egensinniga syn på konsten hade skapat genom åren. Redan som barn var han en ovanligt avancerad tecknare. Han tog realexamen i Gävle men lämnade gymnasiet för att söka sig en framtid som konstnär. Det ville han göra av hela sin själ.
Efter Berghs reklamskola gick han på Konstfack 1968–70, under ungdomsrevoltens och den politiska vänstervridningens år. Till synes opåverkad av detta gick han dock sin egen väg med sin konst, som bestod av figurativt och abstrakt måleri, skulptur i trä, gips och plåt och grafik som linoleumsnitt. Han var också illustratör.
Lennart målade lika gärna havsörnar i ytterskärgården som abstrakta fantasilandskap och figurer. Hans konst var naturnära och trolsk, ibland med inslag av naivism och humor. Han hade en egen våglängd till det han kallade ”kosmos”, till naturen själv och människans roll i allt detta. Han ställde ut ett 60-tal gånger och fick ett slags medialt genombrott i TV när ABC-nytt uppmärksammade en utställning med hans gäddfiskedukar, där han använde sig av äkta gäddhuvuden, som fått torka och med vidöppna gap monterats in i oljemålningen.
Lennart var en passionerad och prisbelönad hemmaodlare, länge självförsörjande vad gäller grönsaker, bär och rotfrukter. Trädgården var en blandning av trädgårdsmästeri och skulpturpark. Några år bodde han på Värmdö i en ståtlig sommarvilla som en gång tillhört tändstickskungen Ivar Kreuger. På 1970 och 80-talet verkade han på Tynningö utanför Vaxholm.
För att rädda och bevara den gamla vallonbruksmiljön i Strömsberg krävs frivilliga krafter. Lennart ställde alltid upp när han hade möjlighet. Den sotsvarta skulpturen ”Smeden”, som han skänkte till bruksstiftelsen påminner om hans insatser.