Det torde vara nära på en universell sanning att man inte får riktigt goda vänner när man kommit upp i ålder. Vårt förhållande till Leif och hans Margareta Eklöf motsäger detta å det kraftigaste. Våra möten sedan drygt ett decennium tillbaka var alltid emotsedda med förväntan. Ett fyrverkeri av intelligenta iakttagelser, intressanta samtal om i stort sett vad som helst, allt kryddat av hans underfundiga humor. Vi kan inte heller tänka oss någon som på ett så pregnant sätt står för sinnebilden av den kunnige och omutlige ämbetsmannen. När vi kom in på hans huvudgebit, skattefrågor, hade han förstås alltid bra svar, men det var i den övriga humanistiska tankevärlden han helst uppehöll sig. Och ibland på, för oss andra visserligen oförståeligt, flytande och vackert latin. Om konjaken var särskild god kunde det hända att han traderade något gammalt fint från OD:s repertoar.
Vi är tacksamma över att ha haft Leif Mutén som vän.