Lasse föddes den 15 september 1924 och kom från en genuin västgötasläkt. Efter studentexamen vid Skövde läroverk 1943 kom han till Uppsala och Västgöta nation 1945. Under den aktiva nationstiden satt han i nationens styrelse. Hans kärlek till hembygden ledde till många resor till Västergötland.
Efter en magisterexamen med naturvetenskapliga ämnen arbetade han vid Astronomiska Observatoriet och avlade licentiatexamen i astronomi 1959: ”Fotoelektriska färger och magnituder för stjärnor i Cepheus och Lacerta”. Efter genomgången lärarhögskola och en termins tjänstgöring på ”Skrapan” i Uppsala blev han lektor vid läroverket i Norrköping. Två år senare fick han tjänst vid Katedralskolan i Uppsala och var kvar där fram till pensioneringen 1989.
Efter återkomsten till Uppsala blev Lasse en del av ett lärarkollegium med flera humanister Carl-Erik af Geijerstam, Erik Mattias Yrgård och Anton Fägersten. Samvaron med dessa kollegor var intressanta och minnesvärda, något som han redan tidigare kunnat avnjuta på fröken Holms lilla kafé. Samtalsämnena mellan dessa verbalt välutrustade humanister var ingalunda begränsade till pedagogiska problem. Lasse blev också knuten till Lärarhögskolan i Uppsala. Många är de lärarkandidater som auskulterat på Lasses lektioner. De har i efterhand kommenterat hur skickligt Lasse i sin undervisning fångade gymnasisternas intresse för ämnet, ofta med sidokommentarer som lockade till allmänt skratt.
Lasse var en mångsidigt engagerad person. Han var t ex en flitig konsertbesökare och under åren 1985 till 1991 var han kyrkvärd i Gottsunda kyrka.
Lasse kunde sprida värme och vänskap omkring sig på ett sätt som är få förunnat. Att få umgås med honom betydde spännande samtal, påverkade av hans intresse för andra människor och kryddade av hans västgötska humor. Lasses verbala begåvning resulterade också i många tal och kväden. Allt detta kom särskilt kamraterna i Ordenssällskapet SHT till godo.