Jan Rendel var född i Mjölby och kom till Uppsala 1948 för att studera till husdjursagronom vid dåvarande lantbrukshögskolan på Ultuna. Efter masters-studier i Wisconsin disputerade han 1957 vid lantbrukshögskolan på en avhandling med titeln ”Blodgruppsgenetiska undersökningar på nötkreatur och får”. Efter ytterligare en sejour i USA byggde Jan upp ett laboratorium på Ultuna för studier av husdjurens blodgrupper.
Inom institutionen gjorde Jan en snabb karriär som docent, laborator och professor, vilket han utnämndes till 1964. Han var en mycket engagerad lärare som tillsammans med sin företrädare, professor Ivar Johansson, publicerat läroboken ”Ärftlighet och husdjursförädling”.
År 1968 blev Jan anställd vid FN:s livsmedelsorganisation FAO i Rom. Han blev chef för avdelningen för husdjursproduktion och var en av initiativtagarna till organisationens världsomspännande program för nyttjande, utveckling och bevarande av husdjurens genetiska resurser.
Efter 14 år i FAO:s tjänst kom Jan hem till institutionen igen. Han blev mycket betydelsefull för husdjursforskningen vid SLU och i synnerhet som prefekt för sin tidigare institution. Många yngre forskare och doktorander fick ett värdefullt stöd. Inte minst då institutionens engagemang för husdjursfrågor i låginkomstländer vidgades.
Efter hemkomsten var Jan även engagerad i Kungl Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA. Han var akademiens vice preses 1988-91 och även ordförande i dess Baltikum-kommitté.
Jan behöll sitt genuina forskningsintresse livet ut och som pensionär skrev han boken ”Från byatjur till genteknik”. Ett värdefullt agrarhistoriskt dokument som speglar husdjursgenetikens enorma utveckling.
Jan har betytt mycket för många. Hans insatser genom FAO var ovärderliga. För oss som yngre medarbetare vid institutionen har han varit en värdefull mentor som generöst delade med sig av sin klokskap, kunskaper och erfarenheter.