Jan föddes i Köpenhamn och fick sin antropologiska utbildning vid Köpenhamns universitet. Han anställdes på kulturantropologiska institutionen vid Uppsala universitet som forskarassistent 1981 och blev snart docent och senare universitetslektor. Han var institutionens prefekt under många år och var verksam som lärare, forskare och handledare vid institutionen fram till sin pensionering 2012. Han fortsatte därefter att skriva och forska, och var produktiv in i det sista.
Som lärare och forskare hade Jan ett brett register. Hans ämneskunskap var omfattande. Den inkluderade såväl den klassiska antropologins forskningsfält som viktiga frågor på den samtida forskningsfronten. Som forskare var han internationellt erkänd både som Afrikanist och Sydostasienspecialist. Han var en uppskattad lärare och handledare och hans breda ämneskunskap kom också väl till pass i hans arbete under 1990-talet som redaktör för Nationalencyklopedins etnografiska och antropologiska ämnesområde.
Jans fältforskning omfattad flera regionala områden. Efter ett tidigt fältarbete i Afghanistan bedrev han forskning i Burkina Faso och, från mitten av 1990-talet tillsammans med sin livskamrat och kollega Ing-Britt, i Laos och Kambodja. Tematiskt spände hans forskning och publikationer över ett brett spektrum, från kulturell identitet och symbolforskning till medicinsk antropologi och frågor kring fattigdom, migration och social sårbarhet. Jan engagerade sig också i den tillämpade forskningen och genomförde ett antal antropologiska konsultuppdrag i bistånds- och utvecklingssammanhang.
Jan var en färgstark och rättfram person. Han var stridbar och kunde vara kompromisslös men hade också en avväpnande humor och stod alltid upp för sina doktorander. Vi kommer att sakna honom.
Vänner och kolleger