Han föddes i Malmberget i Lappland där hans far var disponent i det stora gruvbolaget. Han kom till Uppsala som gymnasist, i första ring på reallinjen. Möjligen avsåg han från början att gå i sin fars fotspår och ägna sig åt naturvetenskap och teknik. Så blev det inte. En inre kallelse ledde honom i en annan riktning. Han bytte till helklassisk linje i ring två och blev sedan teolog och filosof med särskild inriktning på etiken.
Han blev docent i teologisk etik och fick professors namn. Under flera decennier verkade han som lektor i filosofi och religionskunskap vid Katedralskolan. I detta sammanhang kom han att göra betydande insatser i lärarutbildningen. Han hann också med att under några år vara rektor vid Svenska kyrkans pastoralinstitut i Uppsala.
Även hans hustru, Cecilia, arbetade i skolans värld, hon som kurator. Hon avled 1995. Denna förlust drabbade troligen Holsten svårare än hans vänner då förstod. Utåt föreföll han stark. Han fanns emellertid kvar i ett stort nätverk av vänner, kollegor och medarbetare i de många projekt i vilka han spelade en viktig social och intellektuell roll. Han vårdade dessa relationer med omsorg och blev en vänfast människa som inte glömde någon.
Holsten var en kulturkonservativ kristen personlighet. Sin konservatism till trots, var han synnerligen närvarande i nuet. Han kände ansvar för sin omvärld, den ständigt pågående och föränderliga samtiden. Han ville förstå den och var öppen för att lära av den. Det ledde till att han i vissa sammanhang framstår som en klart progressiv tänkare. På Pastoralinstitutet kom säkert flera teologiskt konservativa prästkandidater med anspråk på renlärighet att uppfatta honom som betänkligt radikal.
Hans bok 1974, ”De homosexuella och kyrkan”, har spelat en avgörande roll för den mycket större öppenhet och tolerans i homosexfrågan som inträtt under de senaste decennierna. Holsten hade insett att kunskaperna om homosexualiteten varit högst bristfälliga och fördomarna desto starkare – inte minst inom kyrkan. Han ville samla fakta, tog kontakt med sakkunniga – bland dem sådana som hade egna erfarenheter av att tillhöra denna sexuella minoritet. Hans slutsatser uttalades klart. Kärleken kan vara lika äkta inom en samkönad relation som i en heterosexuell. Boken möttes under de första två åren med tystnad inom kyrkan. Det var väl heller inte helt lätt att opponera mot innehållet i en så seriös och faktabaserad framställning gjord av en framstående etiker och kyrkoman. Så småningom blev den ett stort uppmärksammat bidrag till det offentliga samtalet i detta ämne.
Holsten har publicerat många skrifter. ”Den dolde artisten” , 2003 bör nämnas. Här var det den biologiska utvecklingsläran och skapelsetron som avhandlades av flera forskare med Holsten som redaktör och medförfattare.
Holsten var främmande för teologisk opportunism. I hans skrifter kan man spåra en teologisk realism, och en metafysisk syn på människans ställning i världen. Denna uppfattning såg han som ett komplement till den darwinistiska synen på människan – som han var väl förtrogen med. Etiken fordrade också enligt Holsten ett utomvärldsligt fundament. Själen är inte bara fysiologiska processer i hjärnan och människovärdet grundas inte bara på mänskliga preferenser och nyttotänkande. Denna grundsyn återspeglades också i hans förhållande till sina medmänniskor: Omtanke och respekt. Det skimrar ett varmt ljus kring minnesbilden av Holsten Fagerberg.
För vår filofiska kvartett