Om Gustav Perssons långa och framgångsrika politiska bana kan andra vittna om. Jag delar några minnen från en mångårig vänskap som började på 1940-talet där vi bodde grannar i Svartbäcken. Det var efterkrigstid och en sommar genomkorsade vi Mellaneuropa i en skraltig bil. Det var en skakande syn som mötte oss, framför allt i Tysklands utbombade städer.
Hemkommen började Gustav sin bildningsresa genom att utnyttja de få möjligheter som erbjöds den som i bagaget bara hade vanlig folkskola. Det blev Brunnsviks folkhögskola under två år – en tid som Gustav betecknade som den lyckligaste i hans liv. De fria studierna under vägledning av stimulerande lärare och kvällarnas diskussioner i elevkollektiven. Därifrån gick han vidare till Socialinstitutet och diplomering som socionom.
Från studieåren bar Gustav med sig det motto som styrde prästmannen Brand i Henrik Ibsens drama. "Det som du är, var fullt och helt, och icke styckevis och delt." Det var ingen tillfällighet att Gustav hade en sån känsla för det här citatet.
Att vara fullt och helt och icke styckevis och delt präglade mycket av det som Gustav intresserade sig för livet igenom.
Som när vi vandrade i fjällen. Dagsetapperna drogs ut in i sena kvällen och varje fjälltopp som vi passerade måste bestigas av Gustav.
Så var det när han upptäckte Strindberg. Han inte bara dyrkade honom – under en period kunde det mesta i Gustavs omvärld förklaras med något Strindbergscitat. Aldrig något styckevis och delt.
Hur var det med Brunnsvik då? När vi lämnade skolan engagerade han sig i elevförbundets styrelse, där han var aktiv i mer än 40 år. Det gjorde honom till "Den meste brunnsvikaren".
Under några år gick våra vägar åt olika håll men vi möttes till slut – Gustav i Riksdagshuset och jag i Regeringskansliet och cirkeln var sluten.
De många årens vänskap med Gustav är fyllda av minnen och ett kamratskap som också det var fullt och helt.
Nu finns Gustav inte längre bland oss längre men allt som av kärlek var fyllt skall bestå.