Gösta Weissglas kom till Umeå från Uppsala 1964. Han var tillsammans med professor Erik Bylund en av pionjärerna när Umeå universitet etablerades. Den dåvarande geografiska institutionen blev en av de första samhällsvetenskapliga institutionerna som kom på plats i Umeå, mycket tack vara Göstas mer handgripliga arbete.
Tillsammans med Erik Bylund etablerades en mycket uppmärksammad forskning om glesbygdens villkor och utveckling. Allt sedan institutionens tillblivelse fram till sin pensionering var Gösta Weissglas en central gestalt på institutionen. Under flera år var Gösta institutionens prefekt och han blev sedermera också utnämnd till professor år 1999.
Gösta var en drivande kraft bakom institutionens samhällsplaneringsprofil. Han utvecklade också många samarbeten med andra institutioner och myndigheter, inte minst med dåvarande Överstyrelsen för civil beredskap, genom vilken han bedrev utbildning samt skrev artiklar och böcker inom området civil beredskap och samhällsplanering. Gösta Weissglas hade alltid en god näsa för bra samarbeten och en osviklig förmåga att skapa ett kreativt arbetsklimat i de forskningsgrupper och arbetslag han ledde eller medverkade i. Gösta var en ständig optimist som på något sätt alltid stod stadigt på marken.
Som aktiv föreningsmänniska träffade Gösta många människor och vi minns Göstas entusiasm och beläsenhet, liksom hans förmåga att konstruera finurliga och tankeväckande ordvändningar och historier. Vid sin pensionering 2003 var Gösta fortfarande aktiv i många av dessa föreningar och sammanhang.
Vi är många, både äldre och yngre institutionskollegor samt goda vänner utanför den kretsen som har Gösta i gott minne väl bevarad och med glädje varmt ihågkommen.