Den fasta brandkåren i Uppsala stad bildades år 1892. Curt Örth blev år 1974 chef för brandförsvaret i Uppsala. Han var då den åttonde i ordningen. Han pensionerades i januari 1988. Jag kom i kontakt med Curt, ”Curre”, som ofta var hans tilltal, på tidigt 1980-tal. Främst var det via brandförsvarets politiska nämnd, där jag då periodvis var både vice ordförande och nämndordförande, men även i försäkringssammanhang stötte vi på varandra. Curre, som också hade yrkesmässiga erfarenheter från försäkringsbranschen, var bl.a. ordförande i Länsförsäkringar Uppsalas valberedning. Senare, efter Curres pensionering, fortsatte våra kontakter, Vi hade till xempel ett intressant och fruktbart samarbete inom Uppsala läns brandförsvarsförbund, en frivilligorganisation, där jag var ordförande och Curre vice ordförande.
Andra minnesvärda insatser som aktiv pensionär var tjänsten som VD för det aktiebolag, Uppsala räddnings- och skyddscenter AB, som bildades i samband med tillkomsten av övningsanläggningen Viktoria. I minnet ska även hållas insatsen som redaktör och huvudskribent för den bok om brandförsvaret, vilken utgavs i samband med brandförsvarets 100-års jubileum år 1992. Curres sista uppdrag var som mångårig ordförande för brandförsvarets kamratförening, Röde hanen.
Curre var chef vid en tid då Uppsalas tillväxt tog rejäl fart och en anpassning till en ny tid var angelägen. Det var han och den övriga yrkesmässiga ledningen som i samråd med den politiska ledningen från skilda håll inledde och möjliggjorde uppbyggnaden av Uppsala brandförsvar. Det blev ett av landets bästa brandförsvar. I detta sammanhang må erinras om att Curre blev den förste brandchef som gavs epitetet, ”Sveriges bäste brandchef.”
Det var lätt att samarbeta med Curre. Han var social, öppen, resonabel och humoristisk. Han hade också den värdefulla egenskapen att kunna kombinera förmågan att vårda det gamla och värdefulla, till exempel traditioner av olika slag, med ett sinnelag som vittnade om en nyfikenhet och en positiv inställning till det kommande. Vi vänner till Curre som under lång tid befunnit oss i hans närhet känner nu stor sorg och saknad.