Bertil Jobeus var en modern diplomat som värderade både närhet och distans. Han behöll under hela sitt liv förankringen bland kamraterna i födelsebyn Skedshult i Småland.
Med rötter i journalistik på Upsala Nya Tidning var han väl rustad att bedriva ett effektivt påverkansarbete som representant för Sverige i fjärran länder. Bertils karriärväg gick via UD:s press- och kulturområde till ett vidare ansvar som ambassadör.
Efter sin pensionering från utrikesförvaltningen fortsatte Bertil skriva utrikeskrönikor i Västerviks-Tidningen. På senare tid bland annat om vikten av att svenska medieföretag har egna korrespondenter ute i världen.
Bertils sista diplomatiska stationering var som generalkonsul i Mariehamn där han verkade i bred samverkan med den åländska regeringen för att utveckla kontakterna med Sverige.
Han fick också ett speciellt erkännande av ålänningarna då han på ett avgörande sätt bidrog till att åländska studenter även fortsättningsvis skulle få studera fritt vid svenska universitet och högskolor.
Som Sveriges ambassadör i Reykjavik fick Bertil utlopp för sin tro på värdet av nordiskt samarbete. Det svenska residenset i Islands huvudstad blev en självklar mötesplats för ledande företrädare för isländsk politik, kultur och media.
Bertil ansträngde sig för att förstå värdlandets kultur bland annat genom att lära sig språket. Det gick väl sådär i Japan och Grekland, men under åren i Helsingfors byggde Bertil betydande kunskaper i finska. Han kunde läsa de finska tidningarna. Att svära på finska var också en tidigt vunnen kompetens.
Efter en period som pressråd i Washington blev Bertil chef för regeringskansliets kommunikationsfunktion Information Rosenbad. Han hade en rad viktiga uppdrag i samband med utländska dignitärers besök i Sverige – och svenska ledares besök i utlandet.
Bertil behöll stilenligt banden till många vänner i tidigare stationeringsorter. Aldrig märktes väl det tydligare än när hissen i bostaden i Aten rasade tre våningar. Anledningen var överlast av Bertils kraftfulla kamrater från morgongymnastiken i Helsingfors på besök i den grekiska huvudstaden. Alla överlevde hissolyckan oskadda.
Jag mötte Bertil i Tokyo 1979. Vi flyttade bägge till Japan i utmanande uppdrag. Bertil kom från Holland till jobbet som pressråd vid Sveriges ambassad i Tokyo. Jag var nyutnämnd Asienkorrespondent för nyhetsredaktionerna vid Sveriges Television.
Bertil Jobeus har gjort viktiga och mångfacetterade insatser för Sverige. Och det har skett tillsammans med hustrun Marie-Louise och övriga familjen. Som representanter för Sverige bidrar ett så starkt team till att i handling kommunicera svenska värden. Ord är viktiga, men det är handlingen som övertygar.
Vi är många som saknar lekkamraten, vännen och medarbetaren Bertil Jobeus. Det är med ett kärleksfullt leende vi bevarar hans minne.