Bengt tillhörde den skara människor som gärna såg att vår kommun anslutas till Uppsala län och han anslöt sig därför till Länsbytarpartiet vid dess bildande 1998. Genom sin erfarenhet som företagsledare blev Bengt snart en ledande politiker och han blev ordförande för Kultur- och fritidsberedningen, en post han hade 2002-2006.
En trivsammare och gladare person än Bengt är svårt att föreställa sig. Han gödde omgivningen med värme och spontan trevnad. Skratt och skämt låg alltid nära och kunde höras när som helst, i alla sammanhang. Han diktade gärna och ofta dråpliga och spetsiga små sånger och dikter som fick ”publiken” att jubla. Länsbytarpartiet fick minsann sin egen sång.
Bengt berättade gärna när han som ung arbetade på Grand Hotell och fick glädjen att servera Greta Garbo, den oförlikneliga, vid en middag.Bengt tyckte om människor, och han ville vårda vänskap och uppmuntra var och en att arbeta fram sina bästa förmågor. Han var en mycket lojal vän och ringde regelbundet för att höra sig för om dagsformen, vad man pysslade med och om man mådde riktigt bra. Bengt brydde sig långt mer än de flesta andra.
Bengt var en mycket duktig företagare. Han ägde och utvecklade under många år EJCO-produkter i Tärnsjö, där hans produktion av båtkapell och båtdynor spreds över hela Sverige. Bland annat försåg han det kungliga hovstallet med dynor, kuddar och vagnsbeklädnad av absolut högsta kvalitet. När Bengt överlämnade verksamheten till sonen, flyttade familjen från Tärnsjö till Östervåla.
Livet har plötsligt blivit tommare och framför allt lite tråkigare. Vi saknar Bengts humor, hans dikter, hans nästan dagliga telefonsamtal. Och samhället saknar en duktig hantverkare och fabrikör. Vi glömmer aldrig!