Inger Moritz är UNT:s nya barn- och ungdomsexpert som svarar på dina frågor.
Hur ska jag få mitt barn att röra sig mer? Hur mycket tid är lagom med mobilen? Mitt barn är så stressat över alla prov i skolan, hur gör jag?
Är det något du har funderat över eller har du andra frågor som rör barn och ungdomar, då har du nu möjlighet att ställa dem direkt till vår expert.
Inger Moritz har två egna vuxna barn och fyra bonusbarnbarn i åldrarna tolv, åtta, sex och ett. Hon har arbetat som psykolog sedan 1987 och med inriktning på barn och unga i 23 år. Nu delar hon sin tid som psykolog mellan Barn- och ungdomshälsan i Uppsala och i Östhammar.
UNT bad henne att lista de vanligaste utmaningarna hon möter i sitt arbete.
1) Sömnrutiner
– Något som jag märkt är att många barn och unga tappar vanliga rutiner som till exempel sömnrutiner. Det är väldigt många i dag som säger att de har problem med att sova och sömnen är otroligt viktig för måendet både psykiskt och fysiskt. Det är en fara att ha sömnproblem om det pågår under en längre tid. För lite sömn minskar motståndskraften mot alla typer av påfrestningar, det kan bidra till svårigheter i skolan, att orken försvinner. Det blir lätt en ond cirkel som bara byggs på, och kan skapa psykisk ohälsa, säger hon.
För att motverka detta försöker hon och hennes kolleger att sprida kunskap och att jobba aktivt med råd om sömnrutiner. De har även inlett ett arbete med en internetbaserad sömnbehandling.
"Om vuxna har svårt att begränsa sitt scrollande på mobilen hur ska man då begära att barnen ska kunna det?" En retorisk fråga som Inger Moritz ställer sig.
2) Rörelsebrist
Något annat som Inger Moritz tar upp är att barn och unga rör sig alldeles för lite. Hon menar att motion tillsammans med sömn är de grundpelare som vi behöver för att motverka sjukdomar och stress.
– De är otroligt mycket stillasittande. Med nästan varje barn och ungdom får vi börja med att hantera basen; sömn och motion.
3) Stress
– Det är väldigt mycket aktivitet i sociala medier som pågår hela dygnet. Det är inte så lätt för ett barn eller en ungdom att sätta gränser. Stress och oro bidrar stort till att det är svårt att varva ner när det finns ett flöde av information. Om vuxna har svårt att begränsa sig hur ska man då begära att barnen ska kunna det?
Hon möter även mycket skolrelaterad stress, med en stark betoning på att man ska lyckas bra med prov och läxor som enskild individ. Samtidigt upplevs arbetsmiljön i skolan ofta som rörig.
Barn och ungdomar har också många olika krav att förhålla sig till olika förebilder, säger hon och menar att det är svårt att hitta sin identitet när allt framställs som möjligt. Det är naturligt att bli vilsen, sökande, men det är inte alltid enkelt att bemöta och få dem att fundera över vad som är viktigt för just hen, vilka grundläggande värderingarna hen har.
Inger Moritz menar att det i vår kultur ofta inte räcker med att vara okej, man ska även vara lycklig och lyckad. Det gör det svårare att hantera motgångar i livet.
– Många har svårt att hantera vanliga livshändelser som att en partner gör slut. Det är såklart sorgligt men dessa känslor är normala, det är inte sjukt. Ärligt talat, livet är inte roligt och spännande hela tiden, säger Inger Moritz.
Lek är en hjälp att kommunicera icke verbalt, säger Inger Moritz. Barnen som kommer till henne kan till exempel välja en docka som sig själv och de andra dockorna får vara andra personer. Barnen kan med hjälp av dockorna berätta om en händelse.
Hon berättar att det inte räcker med att barnet kommer till mottagningen, de måste och behöver även ha föräldrarnas stöd.
– Det gäller för föräldrar att försöka hitta tid till positivt umgänge, varje dag. Det är vardagsstunderna, vardagssamtalen som är viktigast där man som förälder ger barnen tid till att prata om vad som händer i deras liv.
Nu hör jag många föräldrar sucka och utbrista: Det är ju lätt att säga!
– Tid är alltid ett dilemma, men det är himla viktigt och ger stor utdelning. Man får försöka se till att som förälder hitta andningshål och återhämtning på något sätt. Jag skulle vilja betona att som vuxen försöka vara närvarande och ha gemensam tid.
Hur gjorde du och din partner?
– Jag gick ner i arbetstid. Även pappan var hemma. Det var vi under många år. Men det är jättetufft om man är ensamförälder, då kan du få råd och stöd på familjeenheterna.
På vilka sätt påverkar föräldrarnas beteende barnens beteende?
– Oj vilken stor fråga. Att vara klok i hur man riktar sin uppmärksamhet till barnen, uppmuntra det positiva och att inte hamna i tjatfällan och kritisera det som är negativt. Det påverkar barnet positivt om föräldern väljer bort strider som inte är nödvändiga på lång sikt. Sedan såklart att vara konsekvent med rutiner som sömn och att gå till skolan. Vardagsrutinerna är det som är bra för oss på lång sikt men kanske inte alltid så roligt på kort sikt.