Liz och den sju veckor gamla dottern Dalia Raizel, som blev namngiven av en rabbin i New York tidigare i somras.
Elisheva "Liz" Jocheved, den sju veckor gamla dottern Dalia Raizel och jag träffas på Café Nero på Uppsala centralstation en regnig julidag.
Liz är troende judinna. Inom judendomen finns tre huvudsakliga inriktningar: ortodox, konservativ och progressiv och hon närmar sig den ortodoxa traditionen mer och mer.
– Vi är på en resa och vi får se var vi slutar.
I Sverige finns sex aktiva synagogor – tre ligger i Stockholm, två i Göteborg och en i Malmö.
– Jag känner mig mest hemma i en synagoga i Göteborg, där jag har träffat många vänner.
I Uppsala finns runt 250 judar, varav 80 är med i den judiska föreningen, där Liz sitter i styrelsen. Föreningen har inte kunnat träffas alls under pandemin, eftersom den består av många äldre medlemmar. Det har ställt till med vissa problem; till exempel måste en begravning hållas inom tre dagar efter bortgången och inom judendomen kremeras inte kroppen.
– Namngivning för en nyfödd dotter ska ske i en synagoga så snabbt som möjligt. Många väljer att göra det på barnets första shabbat.
Sabbat (shabbat på hebreiska), vilodagen, firas varje vecka från solnedgången fredag kväll till lördag kväll. Tanken är att man ska begrunda guds skapelse, och vila. Därför bör man inte använda elektronik, köra bil eller laga mat.
Liz dotter, som föddes den 7 juni, namngavs under speciella förhållanden.
– Jag kontaktade min synagoga i Göteborg, och frågade om de kunde hålla en namngivningsceremoni åt min dotter på distans. De skickade vidare min fråga till en ortodox församling i New York, som namngav henne på en måndag så att de skulle kunna filma ceremonin.
Genom namngivningsceremonin svärs barnet in den judiska gemenskapen. Den går att genomföra utan att varken barnet eller föräldrarna är närvarande.
Skärmdump från Dalia Raizels namngivningsceremoni som filmades i New York på en måndag, så att de skulle kunna använda teknik.
– Det var superhäftigt att höra rabbinen säga min mammas namn, mitt namn, och sedan Dalias namn. När en judinna får barn är det en glädje för hela det judiska folket.
När pandemin lättar ytterligare kommer familjen att anordna en fest med traditionell festmåltid i den judiska församlingen i Göteborg. Liz och hennes man har två äldre barn, en sjuåring och en sexåring. Båda är pojkar och Liz är glad att hon äntligen har kunnat använda familjenamnet Raizel.
De judiska högtiderna, bortsett från sabbat, är inte så många under sommaren. De drar igång igen med det judiska nyåret, rosh hashana, den 6 till 8 september. Liz vet inte om den judiska föreningen kommer att anordna några firanden i år, på grund av pandemin.
– Vi har inte pratat om det – men vi kanske gör någonting symboliskt.
Liz flyttade till Sverige från England för 16 år sedan, när hon var 22 år och hade träffat sin man. Hennes föräldrar och syskon bor kvar i England, men hon har en syster i Kista som hon har kunnat träffa sporadiskt under pandemin.
Svärföräldrarna i Sala hjälper Liz i vardagen när hennes man arbetar. Hon är sjukskriven just nu, vanligtvis jobbar hon som logoped på Akademiska sjukhuset. Hon drabbades av en stroke tidigare i våras.
– Jag har hjärntrötthet och viss afasi, men det är inte alla som märker det när de pratar med mig.
Hemma pratar familjen engelska och svenska, men det blir hebreiska i bönen.
– Jag vill lära mig mer hebreiska. Just nu har jag en audiobok som jag försöker att lyssna på, säger hon.
Elisheva "Liz" Jocheved drabbades av en stroke under graviditeten. Hos svärföräldrarna i Sala får hon hjälp med vardagsbestyr och barnet när hennes man arbetar.