Conny Sohlberg är begravningsentreprenör på Fonus i Uppsala.
Sorg – del 5
– Sverige är sämst i världen på tiden som dröjer mellan dödsfall och begravning. Man började mäta för ungefär tio år sedan. I dag ligger tiden mellan dagen en människa avlider tills dess hon begravs på närmare 25 dagar, längst i världen, säger Conny Sohlberg.
Begravningslagen säger att det bara får gå en månad mellan det att en människa dör tills hon jordabegravs eller kremeras. Efter kremering har man ett år på sig att gravsätta askan. Det är inte alltid lätt att genomföra, enligt Sohlberg och det kan till exempel bero på osämja mellan kvarlevande anhöriga.
– Jag upplever att det är fler konflikter i dag än det var för tio år sedan. Vi har fler olika familjekonstellationer, man har skilt sig, fått fler barn, familjen är större än den var tidigare, det blir lätt konflikt.
Begravningsbyrån kommer in ganska omgående efter en människas död. Då diskuteras detaljer som hur begravningen ska gå till, val av blommor, musik, om den döda vill begravas borgerligt, i en kyrka eller enligt någon annan tro. En del har skrivit i sitt vita arkiv (en tjänst där man kan skriva hur man vill ha sin egen begravning).
Många anhöriga vill att begravningen ska äga rum en fredag, den absolut begravningstätaste dagen. Det blir lättast för tillresande och det kommer en ledig helg efteråt för sorgeprocessen, menar Sohlberg.
– När vi träffar de anhöriga direkt efter dödsfallet är det situationer med mycket sorg. Om man då tidigare haft problem i familjen uppstår kanske besvikelser. Kanske hann man inte prata, inte be om eller få en ursäkt och nu är det för sent. Lite som Per Gessle sjunger: "Här kommer alla känslor på en och samma gång." Man skrattar och sedan gråter man för det man tidigare skrattat åt.
Tiden mellan dagen då en människa dör och begravs har blivit längre sedan mätningen började för cirka tio år sedan.
Det är mycket som ska stämma rent logistiskt vid planering av en begravning. Prästen eller den borgerliga officianten ska ha en ledig tid, musiker som kantor och solist ska bokas. När alla är kontaktade kan det visa sig att det kanske inte finns så många fredagar i en månad då alla kan samtidigt.
Om vi går tio år tillbaka låg antalet dagar mellan dödsfall och begravning strax över tjugo. I dag har det ökat till knappt 25 dagar
– Många syskon har olika bild av vem mamma eller pappa var när de levde. Under ett möte med de anhöriga finns det kanske tre, fyra olika synvinklar på vem den som avlidit var och på hur begravningen ska vara. Det är nästan en typ av medling mellan de anhöriga där vi försöker hitta den röda tråden för att det ska upplevas rätt. Det är svårt, det här yrket är inte för vem som helst. Det krävs fingertoppskänsla för vad man kan säga och inte. En begravning går inte att göra om, den måste bli rätt och det är viktigt med lyhördhet, omtanke och att kunna läsa mellan raderna, säger Conny Sohlberg.
Emelie Tingström, chef Grindstolpens begravningsbyrå, säger att vi i Sverige borde prioritera våra döda bättre.
– Vi vill gärna knöla in begravningen i en redan full almanacka utan att ändra på något. Men det finns faktiskt en vits med att ha en begravning på till exempel en torsdag. Det är viktig att den får ta plats, att man tar ledigt från jobbet, det är skönt att hämta sig lite efteråt, säger hon.
Två till tre veckor är den ideala tiden tror hon, så att man inte sörjer i ett "ingenmansland" för länge. Anhöriga behöver ett avslut, menar hon.
Bosse Eriksson, Evigheten begravningsbyrå och Emelie Tingström, Grindstolpen begravningsbyrå.
Bosse Eriksson äger Evigheten begravningsbyrå. Han anser att en begravningsprocess bör startas ganska direkt efter dödsfallet och att det handlar mycket om sorgens faser.
– Vare sig dödsfallet var väntat eller oväntat inträder de fem olika sorgefaserna. Den första chockfasen består ett par, tre dagar. Det är då man har energi att ta beslut om begravningdetaljer som blommor och musik, men väntar man en vecka har man ingen motivation utan har kommit in i nästa sorgefas där man kan vara mer paralyserad och begränsad. Då har man svårt att fatta beslut.
Det gäller dock inte människor vars döda familjemedlem varit med om en traumatisk olycka. De har inte förstått vad som inträffat förrän efter ett par, tre dagar.
– Efter två till fyra dagar är den anhöriga lite mer distanserad, då kan det vara lättare att dra upp riktlinjerna för en begravning. Då kan de fatta beslut om detaljer. Väntar man för länge kommer den anhöriga in i en fas av apati, då blir det också svårt att få till en personlig begravning, säger Bosse Eriksson.