Chris-Emelie Denstedt är samordnare på Uppsala tjej-och transjour.
Uppsala tjej-och transjour erbjuder cistjejer, transtjejer och unga transpersoner samtalsstöd och arbetar utåtriktat med förebyggande insatser. För dem har pandemin inte inneburit stora omställningar i stödverksamheten, berättar jourens samordnare Chris-Emelie Denstedt. Mycket av verksamheten sker via chat eller e-post.
I stället är det synligheten gentemot stödsökande som nu orsakar svårigheter. I april 2020 trädde jouren ur riksförbundet Unizon. Beslutet kom då de inte delar Unizons uppfattning att det finns en motsättning mellan jämställdhetsarbete och transinkludering inom jourrörelsen; något de ansåg att riksförbundet uttryckt i ställningstaganden.
Nu har Unizon och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) lagt ner tjejjouren.se, en samlingsportal för Sveriges tjej-, trans- och ungdomsjourer, efter att Unizon valt att avsluta samarbetet. Nedläggningen har varit på gång sen 2019 och 31 januari i år stängdes portalen. De båda riksförbunden har istället startat egna portaler. Chris- Emelie Denstedt berättar att Uppsala tjej-och transjour har funnits på tjejjouren.se i 10 år och att den är välanvänd.
– I början var den bara för tjejjourer men många jourer har omformats och även blivit trans- eller ungdomsjourer men har fortsatt synas där, förklarar hon.
Portalen samlade även de jourer som, likt Uppsala tjej- och transjour, är fristående från de två riksförbunden. Men kvar på hemsidan finns nu endast länkar till riksförbundens nya portaler.
– Till oss fristående jourer, cirka 9-10 stycken, finns i nuläget inga länkar och i februari har vi sett en dramatisk nedgång i antalet stödsökande som hittar till vår jour, förklarar Chris-Emelie Denstedt.
På den nu nedlagda samlingsportalen tjejjouren.se finns i nuläget inga länkar till Sveriges fristående jourer.
Enligt henne är det problematiskt av flera anledningar.
– Sex av landets sju transjourer är fristående så det stöd som transungdomar letar efter på tjejjouren.se kanske inte går att hitta, vilket är sorgligt ur ett stödsökandeperspektiv, berättar hon.
Hon bedömer att de fristående jourerna gemensamt har cirka 15 000 stödinsatser per år.
– De stödsökande försvinner ju inte och vi är oroade att de istället hamnar i kö i andra jourers chattar och om de inte kommer fram är det en förlust för alla. För oss är det viktigaste att stödsökande hittar till de som redo att ge stöd, förklarar hon.
De har kontaktat båda riksförbunden och frågat om det inte går att länka till alla jourer som fanns på tjejjouren.se men fått svaret att det är beslutat att inte göra det. Enligt Chris-Emelie Denstedt har de inte riktigt gett någon motivering till varför.
Det är svårt för jouren att hitta alternativa vägar till marknadsförning. "I nuläget är det inte något vi har pengar till för då försvinner vår lilla buffert" berättar Chris-Emelie Denstedt.
Har ni funderat på lösningar?
– Vi kanske får försöka lägga pengar på nationell marknadsföring på social media. Ibland vill stödsökande inte kontakta sin lokala jour då det känns extra anonymt att söka stöd på annan ort, förklarar hon.
Uppsala tjej-och transjour är nu med i samverkansföreningen Förenade tjej-, trans & ungdomsjourer.
– De har startat en ny samlingsportal som heter ungasjourer.se men de har ingen budget till marknadsförning. Men den finns och samlar alla jourer, precis som tjejjouren.se, oavsett om de är fristående eller med i ett riksförbund. Det är bra, vi vill ha alla samlade för stödsökandes skull, förklarar hon.
Enligt henne finns det en stark grund i jourrörelsen och fint samarbete.
– Det är ingen konkurrensverksamhet. Ju mer stöd som finns tillgängligt desto bättre.
Chris-Emelie Denstedt är oroad över nedgången av strödsökande som hittar till Uppsala tjej- och transjour