– Det var så bra att jag fick se filmerna på mitt eget språk och kunde hänga med i vilka lagar om sexuella relationer som finns i Sverige. Sexuell hälsa är viktigt för en människas liv, det spelar ingen roll vilket språk eller vilken bakgrund man har.
Det säger Zahra Hosseiny, som kom till Sverige hösten 2015 från Afghanistan via Iran.
Fyra år senare flyttade hon till ett asylboende i Uppsala och besökte Nybyvision, som drivs av Equmeniakyrkan och bedriver integrationsverksamhet.
– För att kunna prata om sexualitet är det viktigt att först veta hur man ska må bra i en relation, det är en mänsklig rättighet. I Iran och Afghanistan får man som kvinna inte veta vilka rättigheter man har när det gäller sexuella frågor, inte heller kring könssjukdomar eller könsstympning, det är tabu, säger Zahra Hosseiny.
År 2020 rekryterade RFSU henne som samtalsledare eftersom hon behärskar dari och persiska såväl som svenska, och för att hon brinner för SRHR-frågor, det vill säga frågor kring sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
– Det är viktigt att kunna prata ett språk man känner sig bekväm med när det handlar om känsliga ämnen för att skapa trygghet i samtalet. Ibland är det ont om tolkar och även tolkar som har SRHR-kompetens, säger Fredrik Ahrman Ålenius, projektledare RFSU Uppsala.
Materialet ska översättas till ukrainska under hösten. Det blir det sextonde språket som materialet finns tillgängligt på. De finns 17 olika animerade informationsfilmer om kroppen, känslor, sexualitet och könssjukdomar. De kan också användas inom sjukvården och asylboenden. Tanken är att materialet ska bidra till att förbättra och sprida kunskap om den sexuella och reproduktiva hälsan och rättigheterna däromkring.
Materialet består även av en karta som visar var och hur man kan få hjälp i den svenska vården.
– De som kommer från Ukraina är en utsatt grupp med stort vårdbehov. Några har fått föda barn i skyddsrum eller på flykt, andra har varit utsatta för sexuellt våld eller trafficking som en konsekvens av kriget. Ukraina är också det land i Europa som har högst andel fall av hiv, säger Sonja Ghaderi, projektledare på RFSU:s riksförbund.
Tillbaka till RFSU:s kontor i Gottsunda berättar Zahra Hosseiny att samtalspassen hon leder är planerade till fyra, fem träffar. Vanligtvis pratar kvinnor för sig och män för sig. Första träffen brukar vara lite trevande.
– Vi brukar ta det steg för steg för att bygga ett samtal. Vi beskriver mannens och kvinnans kropp och könsorgan, hur de fungerar. Alla ska komma in i diskussionen. När man själv deltar i en diskussion får man ökad förståelse kring de viktiga ämnena i livet, just att båda parter ska vara nöjda med sin sexualitet. Det är inte jättesvårt, det går att förändra och förändringar sker om man tar rätt steg, säger Zahra Hosseiny.
När hon själv var liten och ställde frågor till sin mamma svarade mamman: "När du gifter dig kommer du att lära dig." Det gjorde att hon inte vågade ställa fler frågor. Flickorna vågade inte ens prata om sin mens, och kunde nästan ingenting om sin kropp.
– Min mamma och andras mammor trodde att vi skulle lära oss direkt när vi gick in i en relation med en man, det var hemskt tycker jag. Det är inte självklart för kvinnorna att hävda sina rättigheter eftersom de inte vet någonting om sina rättigheter. För kvinnorna från mitt hemland är det självklart att de måste vara lydiga, de får inte bestämma över sin egen sexuella relation, man måste hela tiden vara beredd att spela med för det är mannens behov som styr. Frågor om kvinnans njutning lärs inte ut alls i skolan eller i sjukvården.
Det finns kvinnor som ringer henne efter flera månader och tackar för samtalsträffarna. De berättar att de kunnat ge sin familj information som skapar förändring och att de vågar säga nej.
– Det gläder mig att se att de tar till sig. Jag hoppas att fler ska nås av informationen.
Att tala om känslor och sexualitet kan vara svårt vilket språk som än används. Fredrik Ahrman Ålenius har ett tips:
– Börja med att jobba på din kommunikation i din relation. Våga börja prata, först om vardagliga saker, jobba på att få igång dialogen genom att prata om känslor och vad du känner, säger Fredrik.