Fred Nyberg är professor emeritus och seniorprofessor i biologisk beroendeforskning. Han har ägnat mycket tid till att forska kring människans belöningssystem, beroende och smärta. Enligt honom kan arbetsnarkomani jämföras med andra typer av beroende som alkohol, droger eller spel om pengar.
– Det handlar om personer som så intensivt går in i sitt arbete att det kan liknas vid ett beroende. Personerna talar ofta om att de arbetar mer än vad de tänkt och att andra i ens närhet säger "Du arbetar för mycket". Det är en av punkterna som forskare har enats om tyder på arbetsnarkomani, säger Fred Nyberg.
Fred Nyberg säger att han befinner sig i en yrkesgrupp, läkare och forskare, som ofta ringer hem och säger att de tyvärr blir sena.
– Det syns tydligt att barns beteenden i alla åldrar påverkas, särskilt de som i tidig ålder förlorar vardagskontakten med föräldrarna då kvällarna går och föräldern inte kommer hem innan läggdags. Det kan ha en direkt inverkan på deras självkänsla. Äldre barn kan börja skolka för att få uppmärksamhet, säger han.
Familjemedlemmarna till en arbetsnarkoman får oftast betala ett högt pris genom att leva med en mentalt frånvarande förälder eller partner som inte finner familjelivet meningsfullt. Partnern som blir medberoende fungerar ofta som stöd till arbetsnarkomanen och blir den som detaljplanerar vardagen, något som inom forskningen kallas "anpassningssyndrom". Att leva nära en person som är arbetsberoende tar energi och kraft eftersom en stor del av tiden går åt till att hjälpa och assistera, menar Nyberg.
– Detta upptäcks oftast först när den medberoende har hamnat i en utmattningsdepression. I dag finns ingen diagnos för att vara medberoende, inom psykiatrin utgår man från att det är en beteendestörning. Men forskning visar att flera områden i hjärnan påverkas av "anpassningssyndrom", säger han.
Forskning om arbetsnarkomaner (“workaholics”) har ökat stort de senaste åren, enligt Fred Nyberg. Bland annat har forskare vid Universitetet i Bergen, Norge, undersökt sambandet mellan arbetsberoende och olika psykiska besvär. Forskningen på över 16 000 personer, visade att arbetsnarkomaner har högre poäng på alla psykiska diagnoser än personer som inte är lika beroende av arbetet. Av arbetsnarkomanerna visade det sig att cirka 33 procent hade en ADHD-diagnos jämfört med 13 procent av icke arbetsnarkomaner. 25,6 procent av arbetsnarkomanerna hade tvångssyndrom (OCD), av icke arbetsnarkomaner hade 8,7 procent OCD. Närmare 40 procent av arbetsnarkomanerna hade ångest jämfört med cirka 12 procent av icke arbetsnarkomaner och nästan nio procent av arbetsnarkomanerna var deprimerade jämfört med knappt tre procent av icke arbetsnarkomaner.
Att arbeta extremt mycket kan vara ett tecken på svårigheter att hantera negativa känslor och konflikter. Men hur sambandet ser ut – om det beror på omgivande problem, genetik eller om det är de psykiska besvären som leder till arbetsnarkomani eller tvärtom – vet man inte.
Det finns i dag ingen medicin att tillgå för arbetsberoende men kognitiv beteendeterapi, KBT, och motiverande samtal används i behandling. Det går att söka hjälp via föreningen Anonyma arbetsnarkomaner.