Att få med sig barnen i det ekonomiska tänket och den långsiktiga planen är viktigt.
I en Sifoundersökning som gjordes för Blocket förra året svarade omkring 1 000 föräldrar med barn mellan 2–17 år att de planerade att spendera 1 600 kronor per barn på inköp inför höstterminen.
Så länge barnet har skolplikt är de inte tillåtet för skolan att kräva att föräldrarna ska bidra ekonomiskt, men man får ändå som förälder räkna med att man ska packa matsäck till friluftsdagar och kanske en extra frukt till skoldagen.
I år kan den ekonomiska situationen se tuffare ut barnfamiljen med tanke på inflationen och de stigande priserna. Att försöka handla begagnat och att byta prylar med varandra kan alltså vara en god idé.
– Att handla hållbart inför skolstarten är inte bara ekonomiskt utan också bra för miljön, säger budget- och skuldrådgivare Elin Håkanson på Uppsala kommun.
Elin Håkansons generella tips till familjen är att göra en årsbudget för att få översikt.
– Då blir det lite lättare att hantera topparna, som till exempel skolstarten.
På second hand-butikerna kan man fynda inför skolstarten.
Även ett buffertkonto är bra att ha som krockkudde inför oväntade, men också väntade kostnader.
– På det kontot kan man bestämma hur mycket man vill ha, beroende på vad man har för övriga utgifter. Det fungerar som att man lånar av sig själv och ska inte förväxlas med ett sparkonto. Annars är det lätt att få dåligt samvete när man använder det.
Men om man nu inte hunnit komma i gång med något sparande, eller gud förbjude – den senaste tidens ekonomiska situation har gjort att buffertkontot är länsat efter sommarsemestern. Hur gör man då?
En idé för att få in pengar är att själv sälja det man inte längre använder och vara noga med att sätta undan de pengarna till nya inköp till barnen.
Har man framförhållning är ett smart drag att handla på rean som infaller efter varje säsong, till exempel att köpa nästa års vinteroverall på vårkanten. Men då gäller det så klart att ha is i magen och chansa på barnets klädstorlek.
En smart idé är att köpa dyr sportutrustning begagnad och inte när det är säsong.
Albin Zettervall, som är konsumentrådgivare på Uppsala kommun rekommenderar second hand-köp för att hålla nere i kostnaderna. Även lokala bytesmarknader, både fysiska och digitala på sociala medier kan vara en poäng att spana in. Det finns även rena bortskänkesgrupper på nätet.
Kom ihåg att du har rättigheter, även när du handlar begagnat.
– När man köper second hand har man vanligtvis reklameringsrätt, i alla fall i etablerade butiker. Om din vara är sönder eller på annat sätt felaktig så kan du också få ett prisavdrag, säger han.
Albin Zettervall är konsumentrådgivare på Uppsala kommun. Han tipsar om att handla begagnat och att byta kläder och prylar med vänner och familj.
När det gäller äldre barn och ungdomar kan de vara väldigt bestämda över vilken typ av kläder eller pryl de absolut vill ha. Här är det inte ovanligt med intressekonflikter mellan barn och föräldrar. Men det finns ett sätt att hantera det på, säger Elin Håkanson.
– Om barnen får vara med och bestämma och sätta sig in en långsiktig plan och budget, förstår de utgiften bättre.
Att få med barnet i ett ekonomiskt tänk kan även ha andra fördelar.
– Det ger både förståelsen om pengars värde och möjligheten att få längta till något.
Att ge barnet ett fast belopp och förklara vad det ska räcka till, kan också det skapa känslan att vara delaktig. Elin Håkanson ger ett exempel:
– Man skulle kunna säga: "Här har vi 800 kronor. Vi kan antingen köpa ett par nya skor eller ett par billigare begagnade och göra något annat för resten av pengarna."