– Meningen med livet finns inte, mening är ett beteende, man skapar mening. Den finns inte som en sak vi ska hitta, det handlar om att göra val och agera utifrån dem. När värderingar, val och handlingar går i samma riktning, då känner vi ofta mening, säger Anna Kåver.
Hon tar exemplet om värderingen att vara en god människa. Det innebär att personen i fråga måste göra val, som till exempel att ringa grannen. Att vara intresserad av hur andra har det och hjälpa till kan göra att tiden känns meningsfull, menar Kåver. Vi delar ofta gemensamma förhållningssätt till mening som att det till exempel är viktigt med kärleksfulla relationer. Utifrån den typen av värderingar gör vi våra val eftersom vi vill känna oss uppskattade, sedda och älskade.
Anna Kåver har skrivit en boken "Oro: att leva med tillvarons ovisshet" och hon har varit flitigt anlitad som orosexpert under pandemiåret 2020. Under hösten gav Natur & Kultur ut hennes bok "Dansa mjukt med tillvaron: om mening, mod och möjligheter". Där fokuserar hon bland annat på hur vi når mening och vikten av att acceptera meningslösheten som ett inslag i våra liv, att den kan erbjuda vila. Hon tipsar om att studera sina känslor.
– Man observerar sig själv. Lägger märke till när man är glad, arg, nöjd, engagerad, rädd, känner skuld och skam. Om musik får det att spritta i mig eller känna lugn och frid. Då är den ett embryo till meningsskapandet i mitt liv. Om jag känner skam för att jag ljugit kan det betyda att jag värdesätter ärlighet och borde omsätta det i mitt beteende för att känna att jag lever meningsfullt, säger hon.
Men vad som ses som meningsfullt kan skilja drastiskt. När en gillar att lägga tid på att brodera kanske någon annan ägnar sig åt sociala medier, en tredje kanske hellre ägnar sin tid till att bli bättre på att jaga en boll för att sätta den i mål medan den fjärde viger sitt liv åt välgörenhet eller älgjakt.
– De små handlingarna i vardagen stärker självkänslan och ger mening. Att ge en blomma till en granne känns kanske som en droppe i havet, men oftast är det just där vi har möjlighet att påverka. Men vi måste stå ut även med det som känns meningslöst. Givet de skiftande perspektiven, gör vi nog så gott vi kan. Det böljar fram och tillbaka därför måste vi även se på andra människor med dessa glasögon. Det handlar inte om att döma vad som är rätt eller fel sätt att skapa mening, snarare om att se olikheter, säger hon.
Under året då Anna Kåver ett antal gånger har fått svara på frågan hur vi ska hantera vår oro kan hon med 40 års erfarenhet som psykolog och psykoterapeut säga att mönstret att män är mer otränade i att prata om sitt inre, håller i sig.
– Oro är naturligt, den hjälper oss att göra oss mer empatiska. Men när oron förgiftar tillvaron måste man ta hjälp och kanske som ett första steg inte hela tiden se eller lyssna på nyheterna. Män oroar sig ungefär lika mycket som kvinnor. För män kan det ofta yttra sig som somatiska problem eller irritation, ilska eller frustration, känslor som ofta döljer oro och rädsla. Kvinnor pratar mer om sin oro, vilket kan vara ett bra sätt att minska den.