Numera är frågorna laddade inte bara mellan vänster och höger, utan även inom partier. Här Johan Waara på valtorget i Uppsala strax före valet.
Utöver stressande med klappar och julmat finns gott om höjdpunkter att se fram emot under julen. Och, dessvärre, även friktionsytor. Det kan vara svårt att undvika när släkt som är från när och fjärran – och inte bara fysiskt utan kanske också på idéplanet – möts, stöts och blöts kring julfirandet.
Det kan börja redan i tamburen. Den kroniskt missnöjde farbrorn säger sitt om vad han tycker om snöröjningen och politikerklåparna i kommunen innan han ens hunnit snöra av sig skorna.
– Det är många saker som är laddade just nu, säger Johan Waara, psykolog vid Uppsala universitet, och nämner allt från inflation och krig till valresultat och att pandemin inte är över.
Han menar att det under kommande högtid kan vara läge att praktisera så kallat undvikandebeteende. Julen är en period då vi träffar människor som vi inte vanligen umgås med och som vi vet står långt ifrån oss själva i känsliga frågor, men som vi vill ha kvar kontakten med.
– Ses man bara två gånger om året, behöver man då verkligen gå igenom hela Magda vs Jimmy-debatten runt julskinkan?
Johan Waara förordar också att värna om trivsamheten med ett måttligt alkoholintag.
– Efter lite julöl, snaps eller glögg är det lätt att gå in i en diskussion om Ukrainastöd, även fast man inte hade tänkt det från början. Man får fundera över sin egen roll kring trevnaden och framför allt barnens trevnad.
Enligt Waara kan den enklaste principen att ha i åtanke vara att inte försöka ändra på andra, utan snarare försöka förändra sig själv.
– Den här farbrorn kanske är till åren och det kanske inte går att förändra honom. Jag förordar att man jobbar med sig själv. När man jobbar med familjer pratar man om så kallade seriella beteendeanalyser, att mina beteenden är andras miljö och tvärtom. Hur kan vi då göra det trevligt, snarare än att älta vad andra kan eller borde göra?
Ska man då aldrig kunna ta upp en tråd och diskutera saker?
– Jodå, men det är "time and place" som gäller. Om det nu är så laddat mellan dig och kusinen, sätt er på Ofvandahls i januari över en slät kopp kaffe och prata lugnt och beskedligt, inte när det är julstress och en torr Jansson som hotar.
Det kan konstateras att det finns många stressorer just nu. Många talar också om en polarisering i allmänhet, och kring politik i synnerhet, och att sociala medier eldar på stämningen. Och, har vi inte blivit känsligare?
Gina Gustavsson, docent i statskunskap vid Uppsala universitet, ser en trend att de politiska frågorna blivit mer personliga.
Gina Gustavsson är docent i statskunskap vid Uppsala universitet, författare och fristående kolumnist. Hon ser en internationell trend.
– Å ena sidan är det här en trend som vi såg i USA i och med Trump-valet och i Storbritannien i samband med brexit. Folk kunde inte umgås normalt under Thanksgiving och julen. Den typ av frågor som nu är aktuella rör inte ekonomisk fördelning, som det ofta gjorde förut. Det fanns konflikter då också, ta till exempel löntagarfonderna, men det är något nytt att de politiska frågorna blir mer personliga för vanligt folk, säger hon och nämner den så kallade GAL-TAN-skalan.
Skalan identifierar två konfliktlinjer mellan gröna, alternativa och liberala värden, och traditionella, auktoritära och nationalistiska. Ganska långt från gammal hederlig fördelningspolitik således.
– Det rör sig om frågor som det är svårt att kompromissa eller hitta mellanpositioner kring. Det är som det brukar sägas om SD, att det handlar om en människosyn, säger Gina Gustavsson och nämner också abortfrågan i USA som exempel.
Skyttegravskrig vid julbordet? Se upp för politiska minor som är svåra att kompromissa kring.
– Det är den ena vinkeln, polariseringen. Samtidigt skulle jag säga att det finns en väldigt svensk aspekt av det här. Vi har en omvittnad konflikträdsla inför människor med andra åsikter. I dagarna kom det en rapport från Skolinspektionen om lärare som undviker att prata om rasism i skolan, trots att det ingår i uppdraget, för att det riskerar bli så dålig stämning.
Gina Gustavsson menar att det är dokumenterat sedan länge att vi svenskar är dåliga på att ha samtal med folk som tycker annorlunda och att vi skiljer ut oss gentemot våra nordiska grannländer.
– Vi gillar ju trygghet och harmoni och att det ska vara trevligt – och särskilt när det är traditioner vi firar.
Att då politiska diskussioner allt mer handlar om identitet gör såklart inte saken lättare. Inte heller framväxten av sociala medier.
– Skriver du något nyanserat är det ingen som lajkar eller kommenterar. Ska du höras i dag måste du skriva att du vill torktumla kattungar. Och det där kan smitta sig in på julbordet om man har med sig det sättet att uttrycka sig, säger Johan Waara.
Johan Waara, psykolog, tycker att vi bör praktisera ett undvikande beteende kring heta politiska frågor under jul.
Gina Gustavsson nämner också sociala medier som en pusselbit, men menar också att det kan överdrivas.
– Det finns forskning som pekar på att det inte är säkert att det är medierna i sig som driver på, utan att det är folk som söker sig dit just för att de är polariserade. Anekdotiskt kan man också säga att verkar som att äldre generationer tar allvarligare på det som händer på sociala medier medan yngre tar lätt på det. Det finns olika förhållningssätt över generationerna här.
Julen är otvivelaktigt en högtid för barnen. Johan Waara tycker att vi "behöver ta på oss vuxenbyxorna" för att det ska bli en trevligare jul, och särskilt för de yngre. Gina Gustavsson har en annan spaning.
– Jag tycker det här med "för barnens skull" är intressant. Det tas ofta fram, bland annat under corona, att det är hemskt om barnen oroas. Vi ska inte prata om jobbigheter. Men som perspektiv betraktat är det det som är roten till det hela, att vi inte lär ut till unga att de ska kunna hantera åsiktsskillnader. För det kanske de visst kan, men här finns det en överbeskyddande instinkt. Man kanske inte behöver ta en konflikt på middagen med släkten, men ändå visa för barnen att folk tycker olika och att sätta ord på det i en trygg miljö.
Julen kan vara släktintensiv och fylld av en mängd olika viljor och ställningstaganden att ta hänsyn till.
Hur ser du då till att det inte är härsken stämning när tomten väl bankar på ytterdörren på julafton?
Johan Waara vill understryka att man bör gå till sig själv först och tänka efter innan man går in i en diskussion samt att måttlighet och avhållsamhet är nycklar till en fröjdefull jul. Samt fråga sig själv:
– Det kommer an på vilken stämning jag vill ha mellan Kalle, julbord och Karl-Bertil Jonsson, hur vill jag att den här kvällen ska se ut?
Kanske får du också låta den vresige farbrorn muttra på lågvarv. Det kanske till och med hör julen till.