Jean Calment, fotograferad 12 februari 1997 på ålderdomshemmet, upvaktad med blommor. Calment blev 122 år gammal.
– Jag tror att det är möjligt att bli 123 år och det är inget som jag bara säger. Forskare är i full färd med att utveckla metoder som gör att vi kan leva längre. Det är en situation som de flesta av oss inte har begripit, säger han.
År 1997 dog den franska kvinnan Jeanne Calment i en ålder av 122 år. Hon rökte från 21 års ålder men slutade vid 116. Orsaken var att hon nästan blivit blind och inte ville behöva be andra om hjälp. Hon har världsrekordet i hög ålder.
Det är hennes rekord som Peter Ottsjö vill slå, och det väcker intresse. Vi får lägga intervjun flera dagar framåt. Han är uppbokad av medier som vill ställa frågor om boken ”Evigt ung – min och människans dröm om odödligheten” där han beskriver sin ambition att bli en långlevare.
Bakom hans övertygelse ligger tekniska och vetenskapliga framsteg som kommer bädda för en medicinsk revolution och ökad livslängd.
– För 30 år sedan ansågs långlevnadsforskning snarast som en återvändsgränd, döden sågs ju då som opåverkbar. Men nu söker sig en massa nya forskare till området.
Peter Ottsjö är reporter på tidningen Ny Teknik och grottar gärna ner sig i framtidsfrågor. Han är 45 år och accepterar inte den vanliga inställningen att döden är något som vi inte kan påverka. Han har tänkt mycket på livet och att lura döden.
— Det finns en koppling mellan att jag har haft svåra depressioner och mycket existentiella funderingar. För mig är det inte döden som ger mening till livet. Jag gillar att leva och det gör nog de flesta om de får frågan, säger han.
Det kan ju verka självklart – men hur roligt är det att leva år ut och år in som gammal: att bli utsatt för ålderism, ha ont och se sina vänner dö?
– Nu tänker jag mig inte en jättesjuk 123-åring som vi kanske föreställer oss i dag. Just nu är de flesta åldrandeforskare fokuserade på att människor ska kunna leva friskare längre och bara en kort tid med sjukdom innan man dör. En bieffekt är längre liv och på sikt kan det till och med bli möjligt att bli biologiskt yngre.
Peter Ottsjö har i boken grottat ned sig i långlevandeforskningen, som han menar är eftersatt i Sverige.
Att våra liv har förlängts tack vare forskning och tekniska framsteg är ingen nyhet, inte minst har vaccin, antibiotika och organtransplantationer revolutionerat livslängden.
Runt år 1800 var genomsnittsåldern 29 år oavsett var på jorden personen bodde. 1950 hade den globala genomsnittsåldern ökat till 46 år och numera är den uppe i runt 72 år. I vissa länder till och med över 80 år.
Den långlevnadsforskning som sker i dag kallas gerovetenskap. Enligt Peter Ottsjö ligger Sverige i bakvattnet. KI (Karolinska institutet) i Stockholm bedriver lite forskning av den typen medan USA är ledande i världen.
Långlevnadsforskarna har en gemensam utgångspunkt.
– Inom den forskningen råder konsensus om att grundorsakerna till ålderssjukdomarna är gemensamma, säger Peter Ottsjö.
Han anser att forskarna är på god väg att ta fram läkemedel mot just grundorsakerna.
– När de kommit dithän är det troligt att vi får bukt med de flesta åldersrelaterade sjukdomarna. Den som slipper alzheimers, tack vare forskningens framsteg, borde inte behöva dö av cancer i stället, säger han.
Peter Ottsjö ser åldrandet som en sjukdom.
– När vi blir äldre får vi biologiska skador på cellnivå. De uppstår hos alla och vi märker dem runt 60-årsåldern.
Långlevnadsforskningen talar om nio grundorsaker till ålderssjukdomarna. Det kan exempelvis vara skador på dna, utnötning av locken på våra kromosomer eller så kallade zombieceller som på grund av att de egentligen gjort sitt borde vara avslagna men är påslagna och ställer till åldersrelaterade sjukdomar.
Det var ungefär fem år sedan Peter Ottsjö bestämde sig för att skaffa sig ett långt liv. Därför la han om vissa vanor.
– Det är det där gamla vanliga att vi inte är skapta för att sitta still utan bör röra på oss mer, säger han som sedan dess kör ett träningsprogram utarbetat ihop med en PT.
Han har lagt om sin mathållning och äter typ medelhavskost. Det baserar han på forskning från världens fem blå zoner (där det bor många väldigt gamla). Dessutom har han infört perioder av fasta.
– Kroppen har ett reparationssystem som kickar in när vi utsätts för svält. Och jag mår mycket bättre, har gått ner i vikt, fått mer muskelmassa och bättre självkänsla.
Och hur har du påverkats av tanken på att du ska leva till 123?
– Jag tycker mitt liv har blivit roligare.